{"id":20,"date":"2024-08-04T17:32:13","date_gmt":"2024-08-04T17:32:13","guid":{"rendered":"https:\/\/kultur.nu\/?page_id=20"},"modified":"2026-08-26T08:30:56","modified_gmt":"2026-08-26T06:30:56","slug":"konstnarer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kultur.nu\/en\/konst\/konstnarer\/","title":{"rendered":"Svenska konstn\u00e4rer"},"content":{"rendered":"<p>Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer \u00e4r Anders Zorn, <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/carl-larsson-svenska-hemmet\/\">Carl Larsson<\/a> och Hilma af Klint. Zorn och Larsson formade bilden av Sverige kring sekelskiftet 1900, medan Hilma af Klint m\u00e5lade abstrakt redan 1906 och d\u00e4rmed f\u00f6re b\u00e5de Kandinsky och Mondrian. Tillsammans med modernisterna Sigrid Hjert\u00e9n, Isaac Gr\u00fcnewald och Nils Dardel utg\u00f6r de k\u00e4rnan i svensk konsthistoria.<\/p>\n<p>Den h\u00e4r genomg\u00e5ngen f\u00f6ljer svensk <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/konst\/\">konst<\/a> fr\u00e5n 1800-talets realism fram till dagens <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/samtidskonst\/\">samtidskonst<\/a>. Varje epok f\u00e5r ett eget avsnitt, och under varje konstn\u00e4r hittar du de verk och \u00e5rtal som gjort namnet k\u00e4nt. Dessutom f\u00e5r du veta var i landet du faktiskt kan se verken.<\/p>\n<div class=\"kultur-snabb\">\n<p><span class=\"kultur-snabb-rubrik\">Svenska konstn\u00e4rer i korthet<\/span><\/p>\n<ul>\n<li><strong>Mest k\u00e4nda internationellt:<\/strong> Hilma af Klint, som f\u00e5tt separatutst\u00e4llningar p\u00e5 MoMA i New York och Guggenheim<\/li>\n<li><strong>Mest k\u00e4nda i Sverige:<\/strong> Anders Zorn och Carl Larsson<\/li>\n<li><strong>Modernismens genombrott:<\/strong> 1909, n\u00e4r Henri Matisses svenska elever debuterade i Stockholm<\/li>\n<li><strong>St\u00f6rsta samlingarna:<\/strong> Nationalmuseum f\u00f6r \u00e4ldre konst och Moderna Museet f\u00f6r 1900-tal och samtid<\/li>\n<li><strong>Ledande samtidsnamn:<\/strong> Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<h2>Vilka \u00e4r Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer?<\/h2>\n<p>Tabellen samlar de konstn\u00e4rer som oftast lyfts fram i svensk konsthistoria, sorterade efter f\u00f6delse\u00e5r. Kolumnen l\u00e4ngst till h\u00f6ger visar vad respektive konstn\u00e4r fr\u00e4mst f\u00f6rknippas med.<\/p>\n<table>\n<thead>\n<tr>\n<th>Konstn\u00e4r<\/th>\n<th>Verksam<\/th>\n<th>K\u00e4nd f\u00f6r<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td>Carl Larsson<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">1853 till 1919<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">Akvareller fr\u00e5n hemmet Lilla Hyttn\u00e4s och boken Ett hem<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Anders Zorn<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">1860 till 1920<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">Portr\u00e4tt, akvarell och etsning, samt badande kvinnor i fria naturen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Hilma af Klint<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">1862 till 1944<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">Abstrakt m\u00e5leri fr\u00e5n 1906, l\u00e5ngt f\u00f6re den erk\u00e4nda abstraktionen<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Sigrid Hjert\u00e9n<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">1885 till 1948<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">Expressionistiskt f\u00e4rgm\u00e5leri och interi\u00f6rer fr\u00e5n Stockholm<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Nils Dardel<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">1888 till 1943<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">M\u00e5lningen Den d\u00f6ende dandyn fr\u00e5n 1918<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Isaac Gr\u00fcnewald<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">1889 till 1946<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">Svensk expressionism och en l\u00e5ng g\u00e4rning som l\u00e4rare<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Karin Mamma Andersson<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">F\u00f6dd 1962<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">Dr\u00f6mlika interi\u00f6rer och landskap, Venedigbiennalen 2003<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Nathalie Djurberg<\/td>\n<td data-label=\"Verksam\">F\u00f6dd 1978<\/td>\n<td data-label=\"K\u00e4nd f\u00f6r\">Leranimationer tillsammans med Hans Berg, Silverlejonet 2009<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h2>1800-talet: realism och nationalromantik<\/h2>\n<p>Under 1880-talet reste en hel generation svenska konstn\u00e4rer till Paris f\u00f6r att studera. D\u00e4refter \u00e5terv\u00e4nde de med ett friare m\u00e5leri och ett nytt intresse f\u00f6r ljus, vatten och vardagsliv. Samtidigt b\u00f6rjade Nationalmuseum k\u00f6pa in samtida svenskt m\u00e5leri, till en b\u00f6rjan dock i mycket blygsam skala.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-253\" src=\"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn.webp\" alt=\"Anders Zorn, svensk konstn\u00e4r\" width=\"900\" height=\"1280\" srcset=\"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn.webp 900w, https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn-211x300.webp 211w, https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn-720x1024.webp 720w, https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn-768x1092.webp 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 900px) 100vw, 900px\" \/><\/p>\n<h3>Anders Zorn<\/h3>\n<p>Anders Zorn levde mellan 1860 och 1920 och r\u00e4knas som Sveriges internationellt mest framg\u00e5ngsrika m\u00e5lare under sin egen samtid. Han f\u00f6ddes i Mora, b\u00f6rjade som akvarellist och fick sitt genombrott 1880 med akvarellen I sorg. D\u00e4refter kom guldmedaljen p\u00e5 v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris 1889, och eftersom han samtidigt utn\u00e4mndes till Hederslegionen blev han en eftertraktad portr\u00e4ttm\u00e5lare.<\/p>\n<p>Zorn portr\u00e4tterade dessutom Theodore Roosevelt i en etsning. Just etsningarna, som \u00e4r starkt influerade av Rembrandt, bidrog kraftigt till hans internationella rykte. Han donerade \u00e4ven \u00c9douard Manets P\u00e4ronskalaren till Nationalmuseum, vilket enligt <a href=\"https:\/\/www.nationalmuseum.se\/utforska-konst-och-design\/v%C3%A5ra-samlingar\/samlingarnas-historia\">Nationalmuseums genomg\u00e5ng av samlingarnas historia<\/a> blev museets allra f\u00f6rsta impressionistiska m\u00e5lning.<\/p>\n<p>\u00c5r 1896 flyttade Zorn hem till Mora och byggde Zorng\u00e5rden, vilket \u00f6kade hans intresse f\u00f6r hembygden. Av alla motiv fr\u00e5n Moratrakten v\u00e4rderade han sj\u00e4lv Midsommardansen h\u00f6gst. Dessutom var han en skicklig skulpt\u00f6r och st\u00e5r bakom Gustav Vasa-statyn i Mora fr\u00e5n 1903.<\/p>\n<h3>Carl Larsson<\/h3>\n<p>Carl Larsson levde mellan 1853 och 1919 och \u00e4r den konstn\u00e4r som mest av alla format bilden av det svenska hemmet. Hans 24 akvareller fr\u00e5n Lilla Hyttn\u00e4s i Sundborn publicerades i boken Ett hem \u00e5r 1899. D\u00e4refter spreds bilderna i massupplaga och blev p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en f\u00f6rlaga f\u00f6r svensk heminredning under hela 1900-talet.<\/p>\n<p>Larsson arbetade dock lika mycket med monumentalm\u00e5leri. Samtidigt som han m\u00e5lade akvarellerna till Ett hem dekorerade han Kungliga Operans foaj\u00e9 i Stockholm, den s\u00e5 kallade Guldfoaj\u00e9n. Uppdraget hade han f\u00f6rst rekommenderat Zorn f\u00f6r, men n\u00e4r det inte blev av tog han sj\u00e4lv \u00f6ver i mars 1896 och blev f\u00e4rdig i december 1897.<\/p>\n<p>Larsson m\u00e5lade dessutom Midvinterblot 1915, som Nationalmuseum refuserade efter en debatt \u00e4nda upp p\u00e5 regeringsniv\u00e5. M\u00e5lningen s\u00e5ldes 1987 p\u00e5 auktion till en japansk samlare, men Nationalmuseum kunde k\u00f6pa tillbaka den sommaren 1997 f\u00f6r 14,6 miljoner kronor och h\u00e4nger den sedan dess i \u00f6vre trapphallen. Vill du l\u00e4sa mer om hemmet i Sundborn och hur det p\u00e5verkade svensk inredning finns en f\u00f6rdjupning i artikeln om <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/carl-larsson-svenska-hemmet\/\">Carl Larsson och det svenska hemmet<\/a>.<\/p>\n<h3>Fler namn fr\u00e5n perioden<\/h3>\n<p>Zorn och Larsson tillh\u00f6rde en betydligt bredare krets. Bland samtida namn som finns representerade i Nationalmuseums samlingar m\u00e4rks exempelvis Bruno Liljefors, Ernst Josephson, Karl Nordstr\u00f6m, Nils Kreuger, Hanna Pauli och Eva Bonnier. Flera av dem st\u00e4llde dessutom ut tillsammans, eftersom de delade samma franska skolning.<\/p>\n<div class=\"kultur-info\">\n<p><span class=\"kultur-info-rubrik\">Nationalmuseum k\u00f6pte s\u00e4llan samtida svenskt<\/span>Kring sekelskiftet 1900 f\u00f6rv\u00e4rvade Nationalmuseum bara ett f\u00e5tal verk av samtida svenska m\u00e5lare, n\u00e4rmare best\u00e4mt av Nils Kreuger, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Karl Nordstr\u00f6m. F\u00f6rst 1911 grundades F\u00f6reningen Nationalmusei V\u00e4nner, som gjorde st\u00f6rre ink\u00f6p m\u00f6jliga.<\/p>\n<\/div>\n<h2>Modernismens genombrott 1909<\/h2>\n<p>Modernismen br\u00f6t in i svenskt konstliv 1909, n\u00e4r svenska elever till Henri Matisse debuterade i Stockholm. Modernisterna f\u00f6rvr\u00e4ngde former och drev d\u00e4rf\u00f6r upp f\u00e4rgerna till intensiva nyanser. M\u00e5let var med andra ord att skildra det moderna stadslivet med en stark f\u00e4rgexpressionism.<\/p>\n<h3>Hilma af Klint<\/h3>\n<p>Hilma af Klint levde mellan 1862 och 1944 och betraktas idag som en pionj\u00e4r inom abstrakt konst. Redan 1906 hade hon utvecklat ett rikt symboliskt bildspr\u00e5k, allts\u00e5 flera \u00e5r innan Wassily Kandinsky, Kazimir Malevitj och Piet Mondrian gjorde sina f\u00f6rsta helt abstrakta kompositioner. Dessutom utbildade hon sig vid Konstakademien redan under 1880-talet.<\/p>\n<p>Af Klint h\u00e4mtade sina motiv ur spiritism, teosofi och antroposofi och s\u00e5g sig sj\u00e4lv som ett medium snarare \u00e4n som avantgardist. Under sin livstid visade hon d\u00e4remot endast sina figurativa verk offentligt. Serien M\u00e5lningarna till templet skapade hon exempelvis mellan 1906 och 1915 utan att n\u00e5gonsin st\u00e4lla ut den.<\/p>\n<p>Det stora internationella genombrottet kom f\u00f6rst med retrospektiven p\u00e5 Moderna Museet 2013. Sedan dess har hon dessutom f\u00e5tt separatutst\u00e4llningar p\u00e5 bland annat Guggenheim i New York, MoMA och Museum of Contemporary Art i Busan. Utst\u00e4llningen i New York 2018 och 2019 visade 167 m\u00e5lningar och sju anteckningsb\u00f6cker.<\/p>\n<h3>Sigrid Hjert\u00e9n<\/h3>\n<p>Sigrid Hjert\u00e9n levde mellan 1885 och 1948 och \u00e4r en av de fr\u00e4msta svenska modernisterna. Hon utbildade sig i Paris f\u00f6r Henri Matisse och tog d\u00e4rf\u00f6r med sig fauvismens dj\u00e4rva f\u00e4rgskala hem. Interi\u00f6ren Atelj\u00e9interi\u00f6r fr\u00e5n 1916 h\u00f6r till hennes mest k\u00e4nda verk och finns i Moderna Museets samling.<\/p>\n<p>Under sin livstid m\u00f6ttes Hjert\u00e9n d\u00e4remot ofta av of\u00f6rst\u00e5else och h\u00e5rd kritik. F\u00f6rst efter hennes d\u00f6d fick hon det erk\u00e4nnande hon f\u00f6rtj\u00e4nade, och idag r\u00e4knas hon till k\u00e4rnan i svensk modernism.<\/p>\n<h3>Isaac Gr\u00fcnewald<\/h3>\n<p>Isaac Gr\u00fcnewald levde mellan 1889 och 1946 och var gift med Sigrid Hjert\u00e9n. Han tillh\u00f6rde konstn\u00e4rsgruppen De unga, som utmanade den etablerade svenska konstscenen med starka f\u00e4rger och uttrycksfulla former. Precis som hustrun studerade \u00e4ven han f\u00f6r Matisse i Paris.<\/p>\n<p>Gr\u00fcnewald var dessutom en inflytelserik l\u00e4rare och formade d\u00e4rmed en hel generation svenska konstn\u00e4rer. Hans verk finns representerade i Moderna Museets samling av svensk modernism.<\/p>\n<h3>Nils Dardel<\/h3>\n<p>Nils Dardel levde mellan 1888 och 1943 och \u00e4r den mest egensinniga av de svenska modernisterna. Hans m\u00e5lning Den d\u00f6ende dandyn fr\u00e5n 1918 tillh\u00f6r Moderna Museet och \u00e4r en av de mest reproducerade svenska m\u00e5lningarna \u00f6ver huvud taget. Verket blandar dekorativ elegans med en teatralisk, n\u00e4stan surrealistisk st\u00e4mning.<\/p>\n<p>Dardel reste dessutom mycket och h\u00e4mtade intryck fr\u00e5n <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/japansk-kultur\/\">Japan<\/a>, Mexiko och Frankrike. Till skillnad fr\u00e5n Gr\u00fcnewald och Hjert\u00e9n s\u00f6kte han sig aldrig till en best\u00e4md riktning, utan byggde en helt egen stil.<\/p>\n<h2>Efterkrigstiden och den svenska naivismen<\/h2>\n<p>Fr\u00e5n slutet av 1910-talet v\u00e4xte en naivistisk tradition fram som blev tongivande i svensk konst under flera decennier. Naivismen skildrade ofta idylliska scener, samtidigt som industrisamh\u00e4llet skymtade i bakgrunden. Sven X:et Erixson placerade till exempel ett bombplan i h\u00f6rnet av m\u00e5lningen Konstn\u00e4rens hus.<\/p>\n<p>I <a href=\"https:\/\/www.modernamuseet.se\/sv\/stockholm\/samlingen\/\">Moderna Museets samling<\/a> lyfts s\u00e4rskilt Siri Derkert, Vera Nilsson, Bror Hjorth, Hilding Linnqvist och Ragnar Sandberg fram fr\u00e5n denna period. \u00d6yvind Fahlstr\u00f6m, Vera Nilsson, Siri Derkert och Dick Bengtsson har sin rikaste representation just p\u00e5 Moderna Museet. Marie-Louise Ekman h\u00f6r till de senare namn som f\u00f6rt traditionen vidare.<\/p>\n<h2>Samtida svenska konstn\u00e4rer<\/h2>\n<p>Svensk samtidskonst har haft ett starkt internationellt genomslag sedan tidigt 2000-tal. Tv\u00e5 namn st\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r ut s\u00e4rskilt tydligt, trots att de arbetar med helt olika uttrycksmedel.<\/p>\n<h3>Karin Mamma Andersson<\/h3>\n<p>Karin Mamma Andersson f\u00f6ddes 1962 i Lule\u00e5 och utbildade sig vid Kungliga Konsth\u00f6gskolan i Stockholm mellan 1986 och 1992. Hon representerade Sverige p\u00e5 Venedigbiennalen 2003 och fick en separatutst\u00e4llning p\u00e5 Moderna Museet 2007. \u00c5r 2006 tilldelades hon Carnegie Art Award.<\/p>\n<p>Hennes m\u00e5leri blandar interi\u00f6rer, landskap och dr\u00f6mska scener d\u00e4r vardagen m\u00f6ter fantasin. Verken finns d\u00e4rf\u00f6r i samlingarna hos MoMA i New York, Louisiana i Danmark och Moderna Museet. Sedan 2021 har hon dessutom visats i den stora retrospektiven Humdrum Days p\u00e5 Louisiana.<\/p>\n<h3>Nathalie Djurberg<\/h3>\n<p>Nathalie Djurberg f\u00f6ddes 1978 i Lysekil och tog sin masterexamen vid Konsth\u00f6gskolan i Malm\u00f6 \u00e5r 2002. Sedan 2004 arbetar hon tillsammans med musikern Hans Berg, som f\u00f6ddes samma \u00e5r i R\u00e4ttvik. Tillsammans skapar de leranimationer och installationer som utforskar beg\u00e4r, v\u00e5ld och m\u00e4nniskans m\u00f6rkare sidor.<\/p>\n<p>Genombrottet kom p\u00e5 Venedigbiennalen 2009, d\u00e4r Djurberg tilldelades Silverlejonet f\u00f6r lovande ung konstn\u00e4r. D\u00e4refter f\u00f6ljde Cairo Biennale Prize 2010 och en stor separatutst\u00e4llning p\u00e5 Moderna Museet 2018. Deras f\u00f6rsta offentliga verk i stadsmilj\u00f6, skulpturen Vargen, invigdes i Bor\u00e5s centrum 2022.<\/p>\n<h3>Fler samtida namn<\/h3>\n<p>Bland \u00f6vriga samtidskonstn\u00e4rer som Moderna Museet lyfter fram m\u00e4rks Ernst Billgren, Cecilia Edefalk, Andreas Eriksson, Jens F\u00e4nge och Henrik H\u00e5kansson. Vill du l\u00e4sa mer om utvecklingen efter millennieskiftet finns en egen genomg\u00e5ng av <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/samtidskonst\/\">samtidskonst<\/a> p\u00e5 sajten.<\/p>\n<h2>Var kan du se svensk konst?<\/h2>\n<p>Sveriges tv\u00e5 stora konstmuseer delar upp perioderna mellan sig. Nationalmuseum ansvarar f\u00f6r m\u00e5leri, skulptur och grafik fr\u00e5n 1500-talet fram till sekelskiftet 1900, medan Moderna Museet d\u00e4remot tar vid d\u00e4refter. Uppdelningen \u00e4r s\u00e5 konsekvent att teckningar och grafik av moderna konstn\u00e4rer flyttades fr\u00e5n Nationalmuseum till Moderna Museet \u00e5r 1998.<\/p>\n<p>Moderna Museets samling omfattar cirka 6 000 m\u00e5lningar, skulpturer och installationer samt ungef\u00e4r 100 000 fotografier. Den svenska delen av samlingen uppg\u00e5r till omkring 4 000 verk. Museet \u00f6ppnade 1958 och \u00e4r d\u00e4rmed centralt museum f\u00f6r 1900- och 2000-talets svenska konst.<\/p>\n<p>Utanf\u00f6r Stockholm finns dessutom flera <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/museer\/\">museer<\/a> knutna till enskilda konstn\u00e4rskap. Zornmuseet ligger i Mora och Carl Larsson-g\u00e5rden i Sundborn, allts\u00e5 p\u00e5 de platser d\u00e4r konstn\u00e4rerna sj\u00e4lva bodde och arbetade. Dessutom har G\u00f6teborgs konstmuseum en egen v\u00e5ning till\u00e4gnad svensk modernism.<\/p>\n<table>\n<thead>\n<tr>\n<th>Museum<\/th>\n<th>Ort<\/th>\n<th>Tyngdpunkt<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<td>Nationalmuseum<\/td>\n<td data-label=\"Ort\">Stockholm<\/td>\n<td data-label=\"Tyngdpunkt\">M\u00e5leri, skulptur och <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/design\/\">design<\/a> fr\u00e5n 1500-talet till sekelskiftet 1900<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Moderna Museet<\/td>\n<td data-label=\"Ort\">Stockholm och Malm\u00f6<\/td>\n<td data-label=\"Tyngdpunkt\">1900-tal och samtid, cirka 4 000 svenska verk<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>G\u00f6teborgs konstmuseum<\/td>\n<td data-label=\"Ort\">G\u00f6teborg<\/td>\n<td data-label=\"Tyngdpunkt\">Nordiskt m\u00e5leri och svensk modernism<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Zornmuseet<\/td>\n<td data-label=\"Ort\">Mora<\/td>\n<td data-label=\"Tyngdpunkt\">Anders Zorns eget hem och verk<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>Carl Larsson-g\u00e5rden<\/td>\n<td data-label=\"Ort\">Sundborn<\/td>\n<td data-label=\"Tyngdpunkt\">Lilla Hyttn\u00e4s, f\u00f6rlagan till boken Ett hem<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Konst finns f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven utanf\u00f6r museerna. Ett stort antal av Stockholms tunnelbanestationer \u00e4r exempelvis utsmyckade med konst, medan den <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/fotografiska-stockholm-guide\/\">fotografiska<\/a> konsten har en egen scen i huvudstaden. L\u00e4s vidare om <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/konsten-i-stockholms-tunnelbana\/\">konsten i Stockholms tunnelbana<\/a> och om <a href=\"https:\/\/kultur.nu\/fotografiska-stockholm-guide\/\">Fotografiska i Stockholm<\/a>.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor om svenska konstn\u00e4rer<\/h2>\n<h3>Vem \u00e4r Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4r?<\/h3>\n<p>Anders Zorn och Carl Larsson \u00e4r de mest k\u00e4nda svenska konstn\u00e4rerna inom Sverige. Internationellt \u00e4r Hilma af Klint idag mest efterfr\u00e5gad, med separatutst\u00e4llningar p\u00e5 Guggenheim i New York, MoMA och museer i Tokyo och Busan. Zorn var d\u00e4remot den mest ber\u00f6mda svenska konstn\u00e4ren under sin egen livstid.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r blev Hilma af Klint k\u00e4nd s\u00e5 sent?<\/h3>\n<p>Hilma af Klint visade aldrig sina abstrakta m\u00e5lningar offentligt under sin livstid, utan st\u00e4llde endast ut figurativa verk. Hennes stora internationella genombrott kom f\u00f6rst med retrospektiven p\u00e5 Moderna Museet i Stockholm 2013. Hon avled 1944, allts\u00e5 n\u00e4stan sjuttio \u00e5r innan genombrottet.<\/p>\n<h3>Vilken \u00e4r Sveriges mest k\u00e4nda m\u00e5lning?<\/h3>\n<p>Den d\u00f6ende dandyn av Nils Dardel fr\u00e5n 1918 \u00e4r en av Sveriges mest reproducerade m\u00e5lningar och tillh\u00f6r Moderna Museet. Anders Zorns Midsommardansen p\u00e5 Nationalmuseum \u00e4r ett annat verk med samma st\u00e4llning. Zorn v\u00e4rderade sj\u00e4lv Midsommardansen h\u00f6gst av alla sina motiv fr\u00e5n Moratrakten.<\/p>\n<h3>N\u00e4r fick modernismen sitt genombrott i Sverige?<\/h3>\n<p>Modernismen br\u00f6t in i svenskt konstliv 1909, d\u00e5 Henri Matisses svenska elever debuterade i Stockholm. Sigrid Hjert\u00e9n och Isaac Gr\u00fcnewald h\u00f6rde till dessa elever. De f\u00f6rde med sig fauvismens starka f\u00e4rger och f\u00f6rvr\u00e4ngda former till Sverige.<\/p>\n<h3>Vilka \u00e4r Sveriges mest k\u00e4nda kvinnliga konstn\u00e4rer?<\/h3>\n<p>Hilma af Klint och Sigrid Hjert\u00e9n \u00e4r de mest k\u00e4nda historiska kvinnliga konstn\u00e4rerna i Sverige. Bland samtida namn st\u00e5r Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg starkast internationellt. \u00c4ven Siri Derkert, Vera Nilsson, Hanna Pauli och Eva Bonnier h\u00f6r till de betydande namnen.<\/p>\n<h3>Var kan man se Anders Zorns verk?<\/h3>\n<p>Anders Zorns verk finns p\u00e5 Nationalmuseum i Stockholm och p\u00e5 Zornmuseet i Mora, som ligger intill hans eget hem Zorng\u00e5rden. Nationalmuseum l\u00e5nar dessutom regelbundet ut Zorn till internationella utst\u00e4llningar. En retrospektiv med n\u00e4stan 150 verk visades exempelvis p\u00e5 Petit Palais i Paris.<\/p>\n<h3>Vilka svenska konstn\u00e4rer \u00e4r mest k\u00e4nda idag?<\/h3>\n<p>Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg \u00e4r de mest internationellt erk\u00e4nda svenska samtidskonstn\u00e4rerna. Andersson representerade Sverige p\u00e5 Venedigbiennalen 2003, och Djurberg tilldelades Silverlejonet p\u00e5 samma biennal 2009. B\u00e5da finns representerade i Moderna Museets samling.<\/p>\n<p><script type=\"application\/ld+json\">\n{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@type\":\"FAQPage\",\"mainEntity\":[{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vem \u00e4r Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4r?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Anders Zorn och Carl Larsson \u00e4r de mest k\u00e4nda svenska konstn\u00e4rerna inom Sverige. Internationellt \u00e4r Hilma af Klint idag mest efterfr\u00e5gad, med separatutst\u00e4llningar p\u00e5 Guggenheim i New York, MoMA och museer i Tokyo och Busan. Zorn var d\u00e4remot den mest ber\u00f6mda svenska konstn\u00e4ren under sin egen livstid.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Varf\u00f6r blev Hilma af Klint k\u00e4nd s\u00e5 sent?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Hilma af Klint visade aldrig sina abstrakta m\u00e5lningar offentligt under sin livstid, utan st\u00e4llde endast ut figurativa verk. Hennes stora internationella genombrott kom f\u00f6rst med retrospektiven p\u00e5 Moderna Museet i Stockholm 2013. Hon avled 1944, allts\u00e5 n\u00e4stan sjuttio \u00e5r innan genombrottet.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilken \u00e4r Sveriges mest k\u00e4nda m\u00e5lning?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Den d\u00f6ende dandyn av Nils Dardel fr\u00e5n 1918 \u00e4r en av Sveriges mest reproducerade m\u00e5lningar och tillh\u00f6r Moderna Museet. Anders Zorns Midsommardansen p\u00e5 Nationalmuseum \u00e4r ett annat verk med samma st\u00e4llning. Zorn v\u00e4rderade sj\u00e4lv Midsommardansen h\u00f6gst av alla sina motiv fr\u00e5n Moratrakten.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"N\u00e4r fick modernismen sitt genombrott i Sverige?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Modernismen br\u00f6t in i svenskt konstliv 1909, d\u00e5 Henri Matisses svenska elever debuterade i Stockholm. Sigrid Hjert\u00e9n och Isaac Gr\u00fcnewald h\u00f6rde till dessa elever. De f\u00f6rde med sig fauvismens starka f\u00e4rger och f\u00f6rvr\u00e4ngda former till Sverige.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilka \u00e4r Sveriges mest k\u00e4nda kvinnliga konstn\u00e4rer?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Hilma af Klint och Sigrid Hjert\u00e9n \u00e4r de mest k\u00e4nda historiska kvinnliga konstn\u00e4rerna i Sverige. Bland samtida namn st\u00e5r Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg starkast internationellt. \u00c4ven Siri Derkert, Vera Nilsson, Hanna Pauli och Eva Bonnier h\u00f6r till de betydande namnen.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Var kan man se Anders Zorns verk?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Anders Zorns verk finns p\u00e5 Nationalmuseum i Stockholm och p\u00e5 Zornmuseet i Mora, som ligger intill hans eget hem Zorng\u00e5rden. Nationalmuseum l\u00e5nar dessutom regelbundet ut Zorn till internationella utst\u00e4llningar. En retrospektiv med n\u00e4stan 150 verk visades exempelvis p\u00e5 Petit Palais i Paris.\"}},{\"@type\":\"Question\",\"name\":\"Vilka svenska konstn\u00e4rer \u00e4r mest k\u00e4nda idag?\",\"acceptedAnswer\":{\"@type\":\"Answer\",\"text\":\"Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg \u00e4r de mest internationellt erk\u00e4nda svenska samtidskonstn\u00e4rerna. Andersson representerade Sverige p\u00e5 Venedigbiennalen 2003, och Djurberg tilldelades Silverlejonet p\u00e5 samma biennal 2009. B\u00e5da finns representerade i Moderna Museets samling.\"}}]}\n<\/script><\/p>\n<div class=\"kultur-internlankar\">\n<p><span class=\"kultur-internlankar-rubrik\">L\u00e4s vidare om svensk konst<\/span><\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/konst\/\">Konst<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/samtidskonst\/\">Samtidskonst<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/konst\/gallerier\/\">Gallerier<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/digital-konst\/\">Digital konst<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/konsthantverk\/\">Konsthantverk<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/carl-larsson-svenska-hemmet\/\">Carl Larsson och det svenska hemmet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/konsten-i-stockholms-tunnelbana\/\">Konsten i Stockholms tunnelbana<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/fotografiska-stockholm-guide\/\">Fotografiska i Stockholm<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/museer\/\">Museer<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/kanda-formgivare-sverige\/\">K\u00e4nda formgivare i Sverige<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/kultur.nu\/kulturarv\/\">Kulturarv<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div class=\"kultur-kallor\">\n<p><span class=\"kultur-kallor-rubrik\">Faktagranskning<\/span>\u24d8 Senast uppdaterad: 26 augusti 2026. \u00c5rtal, verk och utm\u00e4rkelser \u00e4r kontrollerade mot Nationalmuseums och Moderna Museets egna uppgifter.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer \u00e4r Anders Zorn, Carl Larsson och Hilma af Klint. Zorn och&hellip;<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"","_yoast_wpseo_title":"Svenska konstn\u00e4rer | Fr\u00e5n Zorn och Larsson till samtidskonsten","_yoast_wpseo_metadesc":"Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer epok f\u00f6r epok. Zorn, Carl Larsson, Hilma af Klint och dagens namn, med \u00e5rtal, verk och var du ser dem.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_meta-robots-nofollow":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_yoast_wpseo_opengraph-title":"","_yoast_wpseo_opengraph-description":"","_yoast_wpseo_twitter-title":"","_yoast_wpseo_twitter-description":"","footnotes":"","rank_math_description":"","rank_math_focus_keyword":"","rank_math_title":"","rank_math_canonical_url":"","rank_math_robots":"","rank_math_facebook_title":"","rank_math_facebook_description":"","rank_math_twitter_title":"","rank_math_twitter_description":""},"class_list":["post-20","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.5 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Svenska konstn\u00e4rer | Fr\u00e5n Zorn och Larsson till samtidskonsten<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer epok f\u00f6r epok. Zorn, Carl Larsson, Hilma af Klint och dagens namn, med \u00e5rtal, verk och var du ser dem.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/konst\/konstnarer\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Svenska konstn\u00e4rer | Fr\u00e5n Zorn och Larsson till samtidskonsten\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer epok f\u00f6r epok. Zorn, Carl Larsson, Hilma af Klint och dagens namn, med \u00e5rtal, verk och var du ser dem.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/kultur.nu\/en\/konst\/konstnarer\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Kultur i Sverige\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-08-26T06:30:56+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"900\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1280\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"11 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/\",\"name\":\"Svenska konstn\u00e4rer | Fr\u00e5n Zorn och Larsson till samtidskonsten\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/08\\\/anders-zorn.webp\",\"datePublished\":\"2024-08-04T17:32:13+00:00\",\"dateModified\":\"2026-08-26T06:30:56+00:00\",\"description\":\"Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer epok f\u00f6r epok. Zorn, Carl Larsson, Hilma af Klint och dagens namn, med \u00e5rtal, verk och var du ser dem.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/08\\\/anders-zorn.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/08\\\/anders-zorn.webp\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/konstnarer\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Konst\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/konst\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Svenska konstn\u00e4rer\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/\",\"name\":\"Kultur i Sverige\",\"description\":\"\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/#organization\",\"name\":\"Kultur i Sverige\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/10\\\/cropped-Kultur.nu-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/10\\\/cropped-Kultur.nu-logo.webp\",\"width\":510,\"height\":95,\"caption\":\"Kultur i Sverige\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kultur.nu\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Svenska konstn\u00e4rer | Fr\u00e5n Zorn och Larsson till samtidskonsten","description":"Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer epok f\u00f6r epok. Zorn, Carl Larsson, Hilma af Klint och dagens namn, med \u00e5rtal, verk och var du ser dem.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/kultur.nu\/en\/konst\/konstnarer\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Svenska konstn\u00e4rer | Fr\u00e5n Zorn och Larsson till samtidskonsten","og_description":"Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer epok f\u00f6r epok. Zorn, Carl Larsson, Hilma af Klint och dagens namn, med \u00e5rtal, verk och var du ser dem.","og_url":"https:\/\/kultur.nu\/en\/konst\/konstnarer\/","og_site_name":"Kultur i Sverige","article_modified_time":"2026-08-26T06:30:56+00:00","og_image":[{"width":900,"height":1280,"url":"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"11 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/","url":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/","name":"Svenska konstn\u00e4rer | Fr\u00e5n Zorn och Larsson till samtidskonsten","isPartOf":{"@id":"https:\/\/kultur.nu\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn.webp","datePublished":"2024-08-04T17:32:13+00:00","dateModified":"2026-08-26T06:30:56+00:00","description":"Sveriges mest k\u00e4nda konstn\u00e4rer epok f\u00f6r epok. Zorn, Carl Larsson, Hilma af Klint och dagens namn, med \u00e5rtal, verk och var du ser dem.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/#primaryimage","url":"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn.webp","contentUrl":"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/anders-zorn.webp"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/konstnarer\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/kultur.nu\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Konst","item":"https:\/\/kultur.nu\/konst\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Svenska konstn\u00e4rer"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/kultur.nu\/#website","url":"https:\/\/kultur.nu\/","name":"Kultur i Sverige","description":"","publisher":{"@id":"https:\/\/kultur.nu\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/kultur.nu\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/kultur.nu\/#organization","name":"Kultur i Sverige","url":"https:\/\/kultur.nu\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/kultur.nu\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/cropped-Kultur.nu-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/kultur.nu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/cropped-Kultur.nu-logo.webp","width":510,"height":95,"caption":"Kultur i Sverige"},"image":{"@id":"https:\/\/kultur.nu\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/20","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/20\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":970,"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/20\/revisions\/970"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kultur.nu\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}