{"id":1004,"date":"2026-09-10T02:44:57","date_gmt":"2026-09-10T00:44:57","guid":{"rendered":"https:\/\/kultur.nu\/?p=1004"},"modified":"2026-09-10T02:48:23","modified_gmt":"2026-09-10T00:48:23","slug":"arkadspelens-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kultur.nu\/en\/arkadspelens-historia\/","title":{"rendered":"Arkadspelens historia"},"content":{"rendered":"

Arkadspelens historia b\u00f6rjar med myntstyrda automater i offentliga milj\u00f6er under 1890-talet, l\u00e5ngt f\u00f6re den f\u00f6rsta bildsk\u00e4rmen. Formatet var kort redan fr\u00e5n start: en betalning gav en avgr\u00e4nsad omg\u00e5ng, och n\u00e4sta bes\u00f6kare kunde ta \u00f6ver s\u00e5 snart omg\u00e5ngen var slut. Arkadhallarna samlade maskinerna kring sekelskiftet 1900, flipperspelet gav omg\u00e5ngen en tydlig ram fr\u00e5n 1931 och det f\u00f6rsta arkadvideospelet kom 1971.<\/p>\n

Sverige fick sin arkadperiod under 1970-talet, men tv\u00e5 lagar bromsade utvecklingen. F\u00f6rbudet mot automatspel med penningvinster tr\u00e4dde i kraft 1979 och den s\u00e5 kallade flipperlagen kom 1982. Sedan den 1 januari 2023 kr\u00e4vs inget tillst\u00e5nd alls f\u00f6r att st\u00e4lla ut f\u00f6rstr\u00f6elsespel i Sverige.<\/p>\n

Sj\u00e4lva formatet \u00f6verlevde varje maskingeneration. Det korta n\u00f6jet finns i dag i mobilspel och i korta videoklipp, byggt p\u00e5 samma grundid\u00e9 som myntautomaten en g\u00e5ng vilade p\u00e5.<\/p>\n

Vad menas med det korta spelformatet?<\/h2>\n

Det korta spelformatet vilar p\u00e5 tre egenskaper. Tr\u00f6skeln f\u00f6r att b\u00f6rja \u00e4r l\u00e5g, omg\u00e5ngen har ett tydligt slut och en ny omg\u00e5ng g\u00e5r att starta omedelbart. Ingen av egenskaperna kr\u00e4ver elektronik, vilket f\u00f6rklarar varf\u00f6r formatet \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n b\u00e5de datorn och telefonen.<\/p>\n

Teatern och biografen fungerar tv\u00e4rtom. F\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjar vid en best\u00e4md tid och publiken stannar tills den \u00e4r slut. Myntautomaten st\u00e4llde aldrig det kravet, och just den skillnaden gjorde automaten anv\u00e4ndbar p\u00e5 platser d\u00e4r m\u00e4nniskor r\u00e5kade befinna sig en kort stund.<\/p>\n

Samma rytm g\u00e5r att k\u00e4nna igen i digital underh\u00e5llning i dag. Ett mobilspel best\u00e5r av korta banor, ett fr\u00e5gespel av en handfull fr\u00e5gor och casinospel hos ett svensklicensierat n\u00e4tcasino som Flax Casino<\/a> kan \u00f6ppnas f\u00f6r n\u00e5gra enstaka omg\u00e5ngar. Inneh\u00e5llet skiljer sig kraftigt \u00e5t mellan formerna, men anv\u00e4ndaren best\u00e4mmer sj\u00e4lv var stunden b\u00f6rjar och slutar.<\/p>\n

Hur har det korta n\u00f6jet f\u00f6r\u00e4ndrats sedan 1890-talet?<\/h2>\n

Varje ny maskingeneration har l\u00e5nat tidsformatet av den f\u00f6reg\u00e5ende och lagt till en egen egenskap. Betalningen har g\u00e5tt fr\u00e5n mynt till ink\u00f6pt spel och vidare till app, medan omg\u00e5ngens l\u00e4ngd har h\u00e5llit sig ungef\u00e4r densamma. Tabellen visar hur formatet har flyttat mellan milj\u00f6er under drygt hundra \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Format<\/th>\nGenombrott<\/th>\nVad formatet tillf\u00f6rde<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
Myntautomat p\u00e5 allm\u00e4n plats<\/td>\n1890-talet<\/td>\nBetalning och upplevelse i samma apparat<\/td>\n<\/tr>\n
Arkadhall<\/td>\nKring sekelskiftet 1900<\/td>\nBes\u00f6karen best\u00e4mde sj\u00e4lv bes\u00f6kets l\u00e4ngd<\/td>\n<\/tr>\n
Flipperspel<\/td>\n1931<\/td>\nAvgr\u00e4nsad omg\u00e5ng och snabb v\u00e4xling mellan spelare<\/td>\n<\/tr>\n
Flippers p\u00e5 spelplanen<\/td>\n1947<\/td>\nSkickligheten fick avg\u00f6rande betydelse<\/td>\n<\/tr>\n
Arkadvideospel<\/td>\n1971<\/td>\nBildsk\u00e4rmen tog \u00f6ver spelplanens roll<\/td>\n<\/tr>\n
Handh\u00e5llet spel<\/td>\n1980<\/td>\nN\u00f6jet f\u00f6ljde med utanf\u00f6r n\u00f6jeslokalen<\/td>\n<\/tr>\n
Mobilspel<\/td>\n1997<\/td>\nSpelet l\u00e5g i en apparat alla redan bar med sig<\/td>\n<\/tr>\n
Spel i appbutik<\/td>\n2009<\/td>\nKorta banor som gick att l\u00e4mna n\u00e4r som helst<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

N\u00e4r kom de f\u00f6rsta myntautomaterna?<\/h2>\n

Myntstyrda automater blev ett vanligt inslag i offentliga milj\u00f6er under 1890-talet. Alla var inte spel i modern mening. Det fanns maskiner som spelade musik<\/a>, visade r\u00f6rliga bilder, m\u00e4tte styrka eller p\u00e5stod sig kunna f\u00f6ruts\u00e4ga framtiden.<\/p>\n

Ett tidigt exempel \u00e4r kinetoskopet, Thomas Edisons apparat f\u00f6r r\u00f6rliga bilder. Library of Congress beskriver hur br\u00f6derna Holland \u00f6ppnade den f\u00f6rsta kinetoskopsalongen i New York den 14 april 1894. Lokalen rymde fem maskiner p\u00e5 rad, och f\u00f6r 25 cent fick bes\u00f6karen se filmen i samtliga fem.<\/p>\n

Gemensamt f\u00f6r hela maskinfloran var uppl\u00e4gget. Betalningen och upplevelsen satt ihop i samma apparat, utan biljettlucka och utan fast f\u00f6rest\u00e4llningstid. \u00c4garen tj\u00e4nade pengar p\u00e5 antalet omg\u00e5ngar, vilket gjorde korta omg\u00e5ngar till en ekonomisk f\u00f6rdel snarare \u00e4n en begr\u00e4nsning.<\/p>\n

Hur fungerade de f\u00f6rsta arkadhallarna?<\/h2>\n

De f\u00f6rsta arkadhallarna var lokaler fyllda med myntautomater, och i USA kallades de penny arcades efter myntet som kr\u00e4vdes f\u00f6r att starta maskinerna. Lokalerna v\u00e4xte fram kring sekelskiftet 1900, ofta i st\u00e4dernas mest trafikerade kvarter. The Strong National Museum<\/a> of Play beskriver hur formen utvecklades ur n\u00f6jesparkernas gator och de tidigare kuriosamuseerna.<\/p>\n

Utbudet var brett. Titth\u00e5lsapparater, skjutbanor, styrkeprov och mekaniska n\u00f6jen stod sida vid sida, och priset l\u00e5g ofta p\u00e5 ett ensamt mynt. Publiken bestod till stor del av kontorsanst\u00e4llda och unga arbetare, allts\u00e5 m\u00e4nniskor med kort ledig tid och sm\u00e5 marginaler.<\/p>\n

I arkadhallen etablerades en n\u00f6jesform som skilde sig fr\u00e5n b\u00e5de teatern och biografen. Bes\u00f6karen r\u00f6rde sig fr\u00e5n apparat till apparat och avgjorde sj\u00e4lv n\u00e4r bes\u00f6ket var slut. N\u00f6jesf\u00e4ltet arbetade efter samma logik, och attraktionerna p\u00e5 svenska n\u00f6jesparker har \u00e4n i dag kvar den korta omg\u00e5ngen som grundenhet.<\/p>\n

Hur f\u00f6r\u00e4ndrade flipperspelet det korta spelet?<\/h2>\n

Flipperspelets moderna f\u00f6reg\u00e5ngare slog igenom under 1930-talet. David Gottlieb lanserade Baffle Ball 1931 och Raymond Moloney f\u00f6ljde med Ballyhoo 1932, b\u00e5da enligt The Strong National Museum of Play. Spelen var billiga att tillverka, l\u00e4tta att f\u00f6rst\u00e5 och passade in i den aff\u00e4rsmodell som arkadhallen redan byggde p\u00e5.<\/p>\n

Maskinerna fick samtidigt problem med lagstiftarna. Flera amerikanska st\u00e4der f\u00f6rbj\u00f6d flipperspel under 1940-talet med h\u00e4nvisning till hasardspel och ungdomsbrottslighet, eftersom spelaren inte kunde p\u00e5verka kulans bana. Anklagelsen var sv\u00e5r att bem\u00f6ta s\u00e5 l\u00e4nge spelet i praktiken avgjordes av lutning och tur.<\/p>\n

Svaret kom 1947, n\u00e4r Gottlieb sl\u00e4ppte Humpty Dumpty. Konstrukt\u00f6ren Harry Mabs hade monterat sex flippers l\u00e4ngs spelplanens sidor, vilket f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen gav spelaren aktiv kontroll \u00f6ver kulan. Omg\u00e5ngen kunde fortfarande avklaras p\u00e5 n\u00e5gra minuter, men den skickliga spelaren fick ett tydligt sk\u00e4l att f\u00f6rs\u00f6ka igen.<\/p>\n

Vilket var det f\u00f6rsta arkadvideospelet?<\/h2>\n

De f\u00f6rsta kommersiella arkadvideospelen d\u00f6k upp i b\u00f6rjan av 1970-talet. Nolan Bushnell och Ted Dabney byggde Computer Space<\/a> 1971 tillsammans med tillverkaren Nutting Associates, som s\u00e5lde omkring 1 500 exemplar. Spelet blev ingen f\u00f6rs\u00e4ljningssucc\u00e9, men lade grunden f\u00f6r i stort sett alla myntstyrda videospel som kom efter.<\/p>\n

Bushnell och Dabney l\u00e4mnade kort d\u00e4refter Nutting och grundade Atari, som sl\u00e4ppte Pong 1972. Under resten av decenniet blev bildsk\u00e4rmen allt viktigare i arkadhallen. Space Invaders kom 1978 och Pac-Man 1980, tv\u00e5 titlar som lockade en publik l\u00e5ngt utanf\u00f6r den ursprungliga kretsen av unga m\u00e4n.<\/p>\n

Tidsformatet \u00f6verlevde teknikskiftet of\u00f6r\u00e4ndrat. Spelet beh\u00f6vde f\u00e5nga uppm\u00e4rksamheten hos n\u00e5gon som gick f\u00f6rbi, vara begripligt p\u00e5 en g\u00e5ng utan instruktionsbok och sl\u00e4ppa fram n\u00e4sta spelare inom rimlig tid. En arkadklassiker fick g\u00e4rna vara sv\u00e5r att bem\u00e4stra, men aldrig sv\u00e5r att b\u00f6rja spela.<\/p>\n

N\u00e4r kom arkadspelen till Sverige?<\/h2>\n

Den svenska arkadv\u00e5gen kom tidigt. Enligt Centrum f\u00f6r N\u00e4ringslivshistoria kom Pong till landet 1973, och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 distribuerade spelbolaget Cherry bilspelet Gran Trak 10, vilket satte fart p\u00e5 hela branschen. Maskinerna importerades fr\u00e5n USA och Japan<\/a> medan kabinetten ofta byggdes p\u00e5 plats.<\/p>\n

Ungef\u00e4r hundra svenska f\u00f6retag var verksamma i branschen under topp\u00e5ren. Cherry var st\u00f6rst med omkring femtio kontor runt om i landet. Spelen stod i egna hallar, men ocks\u00e5 i pizzerior, videobutiker, kiosker och simhallar, allts\u00e5 p\u00e5 platser d\u00e4r m\u00e4nniskor \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ntade en stund.<\/p>\n

Den svenska arkadkulturen fick d\u00e4rmed sin h\u00f6jdpunkt n\u00e5got f\u00f6re den internationella guld\u00e5ldern. Amerikanska arkadhallar n\u00e5dde sin topp f\u00f6rst 1981, d\u00e5 omkring 24 000 fullstora hallar var i drift enligt The Strong National Museum of Play.<\/p>\n

Varf\u00f6r f\u00f6rsvann de svenska spelhallarna?<\/h2>\n

Tv\u00e5 svenska lag\u00e4ndringar f\u00f6rklarar det mesta. Regeringen f\u00f6reslog i proposition 1978\/79:20 ett f\u00f6rbud mot automatspel med vinster i pengar, v\u00e4rdebevis eller spelpolletter. F\u00f6rbudet mot att anordna s\u00e5dant spel g\u00e4llde fr\u00e5n den 1 januari 1979, medan innehavsf\u00f6rbudet tr\u00e4dde i kraft den 1 juli samma \u00e5r.<\/p>\n

Spelhallarna f\u00f6rlorade d\u00e4rmed sin mest l\u00f6nsamma maskintyp. Tre \u00e5r senare kom lagen om anordnande av visst automatspel, i folkmun kallad flipperlagen, som kr\u00e4vde tillst\u00e5nd f\u00f6r att st\u00e4lla ut spelautomater och till\u00e4t myndigheten att s\u00e4tta \u00e5ldersgr\u00e4nser och \u00f6ppettider. Debatten handlade om ungdomsmilj\u00f6er och drabbade \u00e4ven spel som aldrig delade ut n\u00e5gra pengar.<\/p>\n

\n

Arkadspelen i svensk lagstiftning<\/span><\/p>\n

1979: F\u00f6rbud mot att anordna automatspel med penningvinster, med innehavsf\u00f6rbud fr\u00e5n den 1 juli samma \u00e5r.<\/p>\n

1982: Lagen om anordnande av visst automatspel inf\u00f6rs och kr\u00e4ver tillst\u00e5nd f\u00f6r att st\u00e4lla ut spelautomater p\u00e5 allm\u00e4n plats.<\/p>\n

2023: Lagen fr\u00e5n 1982 upph\u00e4vs den 1 januari, varefter f\u00f6rstr\u00f6elsespel varken kr\u00e4ver tillst\u00e5nd eller tillsyn.<\/p>\n<\/div>\n

Tekniken svarade f\u00f6r resten. N\u00e4r hemkonsoler och persondatorer blev tillr\u00e4ckligt bra fanns det allt f\u00e4rre sk\u00e4l att g\u00e5 hemifr\u00e5n f\u00f6r att spela. Arkadhallen tappade sin sista konkurrensf\u00f6rdel, och de maskiner som blev kvar hamnade i f\u00f6rr\u00e5d och hos samlare.<\/p>\n

Vilka regler g\u00e4ller f\u00f6r arkadspel i Sverige i dag?<\/h2>\n

Flipperlagen \u00e4r borta sedan flera \u00e5r. Riksdagen beslutade i samband med propositionen En f\u00f6rst\u00e4rkt spelreglering att lagen fr\u00e5n 1982 skulle upph\u00f6ra att g\u00e4lla, och upph\u00e4vandet tr\u00e4dde i kraft den 1 januari 2023. Spelinspektionen slog samtidigt fast att det inte l\u00e4ngre kr\u00e4vs tillst\u00e5nd f\u00f6r att st\u00e4lla ut f\u00f6rstr\u00f6elsespel<\/a>.<\/p>\n

Med f\u00f6rstr\u00f6elsespel avses spel utan vinster i pengar, exempelvis flipperspel, bilspel och spel i lokala n\u00e4tverk. Ett kaf\u00e9, en biograf eller en butik f\u00e5r d\u00e4rmed placera ut ett flipperspel utan att s\u00f6ka tillst\u00e5nd hos n\u00e5gon myndighet. Spel om pengar lyder fortfarande under spellagen och kr\u00e4ver licens.<\/p>\n

Arkadspelen har d\u00e4rut\u00f6ver flyttat in p\u00e5 museum. Tekniska museet i Stockholm driver utst\u00e4llningen Play Beyond Play<\/a> p\u00e5 ett helt v\u00e5ningsplan om 1 000 kvadratmeter, med spelbara klassiker som Pac-Man, Donkey Kong och Frogger i avdelningen Game Retro. Maskiner som en g\u00e5ng stod i en pizzeria r\u00e4knas numera till kulturarvet<\/a>.<\/p>\n

Hur flyttade arkadspelet in i mobilen?<\/h2>\n

Hemkonsolen f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r speltiden. N\u00e4r spelaren inte l\u00e4ngre betalade per omg\u00e5ng fanns inget ekonomiskt sk\u00e4l att h\u00e5lla stunderna korta, och spelen v\u00e4xte till st\u00f6rre v\u00e4rldar och l\u00e4ngre ber\u00e4ttelser. Det korta formatet f\u00f6rsvann \u00e4nd\u00e5 aldrig, utan flyttade till apparater som gick att b\u00e4ra med sig.<\/p>\n

Nintendo sl\u00e4ppte 1980 den f\u00f6rsta maskinen i serien Game & Watch, konstruerad av Gunpei Yokoi som ett spel i fickformat med inbyggd klocka. Game Boy f\u00f6ljde 1989 och gjorde spelandet p\u00e5 t\u00e5get till en vardaglig syn. Telefonerna tog sedan \u00f6ver rollen, och Snake p\u00e5 Nokia 6110 blev genombrottet 1997.<\/p>\n

Appbutikerna gjorde formatet till standard igen. Angry Birds fr\u00e5n den finska studion Rovio kom 2009 och byggdes kring banor som gick att klara p\u00e5 n\u00e5gon minut och sedan l\u00e4mna. Konstruktionen p\u00e5minner om bes\u00f6ket i en tidig arkadhall, med skillnaden att apparaten numera ligger i fickan.<\/p>\n

Det korta n\u00f6jet konkurrerar inte med filmen, romanen eller spelet som tar femtio timmar att avsluta. N\u00f6jesformen lever i en annan del av kalendern. En stund till \u00f6vers p\u00e5 perrongen \u00e4r, d\u00e5 som nu, gott om tid f\u00f6r en omg\u00e5ng.<\/p>\n

Vanliga fr\u00e5gor om arkadspel<\/h2>\n

Vad \u00e4r ett arkadspel?<\/h3>\n

Ett arkadspel \u00e4r ett myntstyrt spel byggt f\u00f6r offentlig milj\u00f6, d\u00e4r varje betalning ger en avgr\u00e4nsad omg\u00e5ng. Kategorin rymmer b\u00e5de mekaniska maskiner som flipperspel och elektroniska videospel som Pac-Man. Namnet kommer fr\u00e5n de arkadhallar d\u00e4r maskinerna stod uppradade.<\/p>\n

Vem l\u00e5g bakom Computer Space?<\/h3>\n

Nolan Bushnell och Ted Dabney konstruerade Computer Space 1971, och tillverkaren Nutting Associates byggde omkring 1 500 exemplar. Spelet blev det f\u00f6rsta kommersiella myntstyrda videospelet. Bushnell och Dabney l\u00e4mnade sedan Nutting och grundade Atari, som sl\u00e4ppte Pong \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r fick flipperspelen sina flippers?<\/h3>\n

Flippers inf\u00f6rdes 1947 p\u00e5 Gottliebs maskin Humpty Dumpty, konstruerad av Harry Mabs. Maskinen hade sex flippers monterade l\u00e4ngs spelplanens sidor. F\u00f6re 1947 kunde spelaren bara skjuta iv\u00e4g kulan och sedan p\u00e5verka banan genom att luta hela maskinen.<\/p>\n

Vad var flipperlagen?<\/h3>\n

Flipperlagen \u00e4r smeknamnet p\u00e5 lagen om anordnande av visst automatspel, som inf\u00f6rdes 1982. Lagen kr\u00e4vde tillst\u00e5nd f\u00f6r att st\u00e4lla ut spelautomater p\u00e5 allm\u00e4n plats och gav myndigheten r\u00e4tt att besluta om \u00e5ldersgr\u00e4nser och \u00f6ppettider. Branschen menade att lagen kn\u00e4ckte den svenska arkadhallen som aff\u00e4rsid\u00e9.<\/p>\n

Kr\u00e4vs det tillst\u00e5nd f\u00f6r att st\u00e4lla ut ett flipperspel i Sverige?<\/h3>\n

Nej, inget tillst\u00e5nd kr\u00e4vs sedan den 1 januari 2023. Riksdagen upph\u00e4vde lagen fr\u00e5n 1982, och Spelinspektionen konstaterar att f\u00f6rstr\u00f6elsespel som flipperspel, bilspel och spel i lokala n\u00e4tverk f\u00e5r st\u00e4llas ut fritt. Spel med vinster i pengar omfattas fortfarande av spellagen och kr\u00e4ver licens.<\/p>\n

Varf\u00f6r var arkadspelen s\u00e5 korta?<\/h3>\n

Korta omg\u00e5ngar var en f\u00f6ljd av aff\u00e4rsmodellen. \u00c4garen tj\u00e4nade pengar p\u00e5 antalet betalda omg\u00e5ngar, och en maskin som var upptagen l\u00e4nge gav s\u00e4mre int\u00e4kt per timme. Konstrukt\u00f6rerna byggde d\u00e4rf\u00f6r spel som gick att f\u00f6rst\u00e5 direkt och avsluta snabbt.<\/p>\n

Var g\u00e5r det att spela gamla arkadspel i Sverige i dag?<\/h3>\n

Tekniska museet i Stockholm har spelbara arkadklassiker i utst\u00e4llningen Play Beyond Play. Utst\u00e4llningen upptar ett v\u00e5ningsplan om 1 000 kvadratmeter, och avdelningen Game Retro inneh\u00e5ller maskiner som Pac-Man, Donkey Kong och Frogger. Utst\u00e4llningen st\u00e5r kvar tills vidare och uppdateras l\u00f6pande.<\/p>\n

\n

L\u00e4s vidare<\/span><\/p>\n