{"id":553,"date":"2024-12-23T15:49:35","date_gmt":"2024-12-23T14:49:35","guid":{"rendered":"https:\/\/kultur.nu\/?p=553"},"modified":"2025-05-16T15:57:13","modified_gmt":"2025-05-16T13:57:13","slug":"meankieli-kultur","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kultur.nu\/en\/meankieli-kultur\/","title":{"rendered":"Me\u00e4nkieli kultur: Ett spr\u00e5k som v\u00e4cker liv i en hel identitet"},"content":{"rendered":"

Visste du att me\u00e4nkieli inte bara \u00e4r ett spr\u00e5k \u2013 utan ett helt kulturarv<\/a>? Sedan me\u00e4nkieli fick status som nationellt minoritetsspr\u00e5k \u00e5r 2000 har n\u00e5got stort h\u00e4nt. Ett spr\u00e5k som i generationer fr\u00e4mst talats i vardagsrummet, vid k\u00f6ksbordet och l\u00e4ngs Torne \u00e4lv har b\u00f6rjat ta plats i det offentliga rummet. Med spr\u00e5ket kommer ocks\u00e5 n\u00e5got mer: en livsstil, en identitet, en k\u00e4nsla av tillh\u00f6righet. Kulturen har b\u00f6rjat blomstra i takt med att spr\u00e5ket st\u00e4rkts, och det m\u00e4rks \u00f6verallt \u2013 fr\u00e5n barnb\u00f6cker och teaterf\u00f6rest\u00e4llningar till flaggor, h\u00f6gtidsdagar och operaupps\u00e4ttningar.<\/p>\n

F\u00f6rsta romanen p\u00e5 me\u00e4nkieli blev startskottet<\/h3>\n

\u00c5r 1985 h\u00e4nde n\u00e5got som f\u00f6r\u00e4ndrade hela f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r me\u00e4nkieli som kultur- och identitetsb\u00e4rare. F\u00f6rfattaren Bengt Pohjanen, tillsammans med lektorn Matti Kentt\u00e4, skrev den f\u00f6rsta romanen n\u00e5gonsin p\u00e5 spr\u00e5ket: Lyykeri<\/em>. Genom att placera spetsen av en skolpassare p\u00e5 Pajala och dra en cirkel identifierade de ett spr\u00e5kligt omr\u00e5de d\u00e4r talspr\u00e5ket var tillr\u00e4ckligt enhetligt. D\u00e4rifr\u00e5n v\u00e4xte id\u00e9n fram att me\u00e4nkieli kunde vara mer \u00e4n bara muntlig tradition \u2013 det kunde vara ett skriftspr\u00e5k.<\/p>\n

Romanen blev inte bara ett litter\u00e4rt verk utan en symbol f\u00f6r att me\u00e4nkieli hade ett v\u00e4rde bortom k\u00f6ksbordet. Sedan dess har Pohjanen fortsatt att skriva romaner, dikter och till och med texter till operor p\u00e5 spr\u00e5ket. Det har skapat en r\u00f6relse d\u00e4r fler f\u00f6rfattare<\/a> har b\u00f6rjat uttrycka sig p\u00e5 me\u00e4nkieli, trots att det fortfarande \u00e4r f\u00e5 som g\u00f6r det. Hans insats betraktas som avg\u00f6rande f\u00f6r att spr\u00e5ket idag \u00e4r synligt inom kulturlivet.<\/p>\n

Det \u00e4r inte m\u00e5nga spr\u00e5k som f\u00e5r sin f\u00f6rsta roman s\u00e5 sent som 1985, men det visar ocks\u00e5 hur l\u00e4nge me\u00e4nkieli f\u00f6rtryckts som skriftspr\u00e5k. Att skriva blev en form av motst\u00e5nd, ett s\u00e4tt att \u00e5terta sin identitet och s\u00e4ga: \u201dVi finns, vi har n\u00e5got att s\u00e4ga, och vi s\u00e4ger det p\u00e5 v\u00e5rt spr\u00e5k.\u201d<\/p>\n

Me\u00e4nkieli i b\u00f6ckernas v\u00e4rld<\/h3>\n

Litteratur<\/a> \u00e4r som syre f\u00f6r ett spr\u00e5k \u2013 den g\u00f6r att det lever vidare, utvecklas och sprider sig. Idag finns det flera bokf\u00f6rlag som publicerar verk p\u00e5 me\u00e4nkieli, och \u00e4ven om det fortfarande finns hinder, har utvecklingen varit positiv. Kaamos Nordkalottf\u00f6rlag, som drivs av Svenska Tornedalingars Riksf\u00f6rbund (STR-T), \u00e4r det \u00e4ldsta f\u00f6rlaget och har gett ut n\u00e4rmare 40 titlar. Det r\u00f6r sig om allt fr\u00e5n barnb\u00f6cker och poesi till ordb\u00f6cker och vuxenromaner.<\/p>\n

Barents Publisher har tagit t\u00e4ten p\u00e5 senare \u00e5r n\u00e4r det g\u00e4ller att ge ut barnlitteratur. Det \u00e4r en medveten satsning f\u00f6r att n\u00e5 de yngre generationerna och g\u00f6ra spr\u00e5ket levande i deras vardag. Me\u00e4nkielen F\u00f6rlaaki \u00e4r ett annat f\u00f6rlag som spelar en viktig roll, och \u00e4ven st\u00f6rre akt\u00f6rer som Black Island Books i Lule\u00e5 har b\u00f6rjat ge ut b\u00f6cker<\/a> p\u00e5 spr\u00e5ket.<\/p>\n

Problemet \u00e4r att det fortfarande saknas tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga som skriver. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker organisationer som Me\u00e4nmaa och Met Nuoret aktivt att inspirera b\u00e5de unga och vuxna att ta steget in i skrivandet. En planerad antologi med texter av b\u00e5de nya och etablerade skribenter \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett projekt som ska st\u00e4rka skrivandet p\u00e5 me\u00e4nkieli.<\/p>\n

\"Me\u00e4nkieli<\/p>\n

Fler synliga symboler f\u00f6r me\u00e4nkieli kultur<\/h3>\n

Symboler betyder mer \u00e4n vi kanske tror. En flagga, en h\u00f6gtidsdag eller en egen radiokanal kan vara kraftfulla uttryck f\u00f6r tillh\u00f6righet och stolthet. Tornedalingarna har i dag en egen flagga \u2013 bl\u00e5, vit och gr\u00f6n \u2013 som representerar \u00e4lven, sn\u00f6n och skogen. Deras h\u00f6gtidsdag den 15 juli finns dessutom inskriven i Svenska Akademins kalender, vilket \u00e4r ett stort erk\u00e4nnande.<\/p>\n

Spr\u00e5ket syns och h\u00f6rs ocks\u00e5 allt mer i media. Sveriges Radio<\/a> s\u00e4nder Me\u00e4nraatio, ett radioprogram helt p\u00e5 me\u00e4nkieli, och SVT har b\u00f6rjat inkludera spr\u00e5ket i vissa program. Dessutom har f\u00f6reningen Me\u00e4nmaa b\u00f6rjat s\u00e4nda b\u00e5de radio och TV<\/a> via Youtube, d\u00e4r du hittar allt fr\u00e5n kulturinslag till debatter.<\/p>\n

S\u00e5dana uttryck \u00e4r inte bara dekorativa \u2013 de g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r dig som talar eller f\u00f6rst\u00e5r me\u00e4nkieli att k\u00e4nna att ditt spr\u00e5k och din kultur<\/a> \u00e4r lika viktiga som n\u00e5gon annans. N\u00e4r spr\u00e5ket tar plats i det offentliga rummet s\u00e4nks ocks\u00e5 tr\u00f6skeln f\u00f6r att v\u00e5ga anv\u00e4nda det sj\u00e4lv.<\/p>\n

Tornedalingar och deras kulturella arv<\/h3>\n

Tornedalingar<\/a> \u00e4r en av Sveriges erk\u00e4nda nationella minoriteter, tillsammans med bland annat samer och romer. Deras r\u00f6tter finns l\u00e4ngs Torne \u00e4lv, men ocks\u00e5 i Malmf\u00e4lten och andra delar av Norrbotten. M\u00e5nga identifierar sig \u00e4ven som kv\u00e4ner eller lantalaiset \u2013 och det handlar inte bara om geografi utan om identitet och kultur.<\/p>\n

Det tornedalska kulturarvet \u00e4r rikt och varierat. Jordbruk, fiske, jakt och ren\u00e4gande har format levnadss\u00e4ttet i generationer. De har en egen byggnadstradition, matkultur och till och med musiktraditioner som \u00e4r unika f\u00f6r omr\u00e5det. Religionen, s\u00e4rskilt laestadianismen, har ocks\u00e5 haft stort inflytande p\u00e5 vardagslivet och spr\u00e5kanv\u00e4ndningen.<\/p>\n

Tornedalingars historia har dock inte alltid erk\u00e4nts. Under m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5gick en aktiv f\u00f6rsvenskningspolitik i norra Sverige, d\u00e4r det enda till\u00e5tna spr\u00e5ket i skolan var svenska. Detta har satt sp\u00e5r, och det finns fortfarande \u00e4ldre personer som b\u00e4r p\u00e5 trauman fr\u00e5n sin skoltid d\u00e4r v\u00e5ld och kr\u00e4nkningar f\u00f6rekom.<\/p>\n

Ordboksprojekt som st\u00e4rker spr\u00e5ket<\/h3>\n

F\u00f6r att du ska kunna l\u00e4sa, skriva och tala me\u00e4nkieli p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt kr\u00e4vs ordb\u00f6cker och grammatiska verktyg. Det p\u00e5g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r flera stora projekt just nu f\u00f6r att dokumentera spr\u00e5ket och g\u00f6ra det mer tillg\u00e4ngligt. Ett av de mest omfattande leds av professor emeritus Erling Wande vid Stockholms universitet, d\u00e4r man siktar p\u00e5 att skapa en tv\u00e5v\u00e4gsordbok med 50 000 ord.<\/p>\n

Samtidigt driver Bengt Pohjanen via Me\u00e4nmaa ett trespr\u00e5kigt ordboksprojekt med me\u00e4nkieli, svenska och finska. Det \u00e4r ett mastodontarbete som redan har resulterat i flera volymer, och fler \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g.<\/p>\n

Spr\u00e5ket varierar dessutom mellan olika omr\u00e5den, vilket g\u00f6r det extra viktigt att lyfta fram dialekter och lokala uttryck. Projekten samarbetar d\u00e4rf\u00f6r med spr\u00e5kteknologer och forskare i bland annat Troms\u00f6, f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla kvaliteten och representativiteten i ordf\u00f6rr\u00e5det.<\/p>\n

\"Ordboksprojekt<\/p>\n

Kulturfestivaler och ungdomsverksamhet p\u00e5 me\u00e4nkieli<\/h3>\n

Det h\u00e4nder mycket inom kulturlivet som st\u00e4rker spr\u00e5ket och gemenskapen. I Tornedalen arrangeras festivaler d\u00e4r me\u00e4nkieli \u00e4r en naturlig del av scenen \u2013 inte bara som spr\u00e5k utan som en levande identitet. D\u00e4r f\u00e5r du uppleva teater, musik<\/a>, dans<\/a> och ber\u00e4ttelser p\u00e5 ett spr\u00e5k som tidigare bara h\u00f6rdes i hemmen.<\/p>\n

Organisationer som Met Nuoret har tagit en s\u00e4rskild roll n\u00e4r det g\u00e4ller att engagera ungdomar. De arrangerar l\u00e4ger, workshops och ger ut spr\u00e5kpaket f\u00f6r familjer. Tanken \u00e4r att du som barn eller ton\u00e5ring ska kunna k\u00e4nna stolthet \u00f6ver ditt spr\u00e5k \u2013 inte skam eller tystnad.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av de insatser som hj\u00e4lper till att f\u00f6ra me\u00e4nkieli vidare till n\u00e4sta generation:<\/p>\n