{"id":841,"date":"2026-05-08T15:14:00","date_gmt":"2026-05-08T13:14:00","guid":{"rendered":"https:\/\/kultur.nu\/?p=841"},"modified":"2026-04-30T05:43:04","modified_gmt":"2026-04-30T03:43:04","slug":"drottningholms-slott-varldsarv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kultur.nu\/en\/drottningholms-slott-varldsarv\/","title":{"rendered":"Drottningholms slott – v\u00e4rldsarvet som fortfarande \u00e4r ett bebott hem"},"content":{"rendered":"

Det finns en handfull platser i Sverige som kan kallas levande kulturarv<\/a> p\u00e5 riktigt, i den meningen att de inte bara f\u00f6rvaltas utan faktiskt bebos. Drottningholms slott<\/strong> p\u00e5 Lov\u00f6n \u00e4r en av dem. Det \u00e4r ett v\u00e4rldsarv enligt UNESCO och samtidigt kungafamiljens permanenta hem sedan 1981. Det skapar ett ovanligt l\u00e4ge: en plats d\u00e4r n\u00e4stan hela v\u00e4rlden f\u00e5r komma in och titta, samtidigt som en del av byggnaden \u00e4r n\u00e5gons riktiga vardagsrum.<\/p>\n

F\u00f6r m\u00e5nga turister i Stockholm \u00e4r Drottningholm den st\u00f6rsta utflykten ut ur stadsk\u00e4rnan, och f\u00f6r g\u00f6teborgare och stockholmare sj\u00e4lva \u00e4r det ofta en plats man s\u00e4ger att ”man borde \u00e5ka till oftare”. Det \u00e4r ett \u00e4rligt s\u00e4tt att beskriva det. N\u00e4r man v\u00e4l \u00e4r d\u00e4r, framf\u00f6r den gula barockfasaden med M\u00e4laren bakom, \u00e4r det sv\u00e5rt att inte fastna en stund. Slottsparken bjuder in till l\u00e5ngsamhet p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5 platser i Stockholmsregionen g\u00f6r.<\/p>\n

Fr\u00e5n brand till barockslott<\/h2>\n

Slottet vi ser idag har en f\u00f6reg\u00e5ngare. Redan p\u00e5 1570-talet l\u00e4t kung Johan III bygga ett slott p\u00e5 platsen \u00e5t sin hustru Katarina Jagellonica. Just hennes st\u00e4llning som drottning gav byggnaden namnet Drottningholm. Det f\u00f6rsta slottet brann ner p\u00e5 ny\u00e5rsafton 1661, samma \u00e5r som \u00e4nkedrottningen Hedvig Eleonora hade k\u00f6pt det. Hon anlitade d\u00e5 arkitekten<\/a> Nicodemus Tessin den \u00e4ldre f\u00f6r att rita ett nytt slott. Bygget startade 1662 och stod klart 1699, allts\u00e5 efter 37 \u00e5rs arbete.<\/p>\n

Det \u00e4r det slottet som st\u00e5r d\u00e4r idag, ett av de mest representativa exemplen p\u00e5 svensk barockarkitektur. Mycket av den nuvarande karakt\u00e4ren sattes dock under 1700-talet, n\u00e4r Lovisa Ulrika av Preussen fick slottet i morgong\u00e5va 1744 och p\u00e5b\u00f6rjade en omfattande modernisering. Den r\u00f6da barockputsen byttes mot ljust gult, flyglarna byggdes p\u00e5, och slottet fick mycket av den rokokoinspirerade interi\u00f6r som finns kvar idag.<\/p>\n

Varf\u00f6r det \u00e4r ett v\u00e4rldsarv<\/h2>\n

1991 blev Drottningholm Sveriges f\u00f6rsta objekt p\u00e5 UNESCO:s v\u00e4rldsarvslista. Det \u00e4r ovanligt nog inte bara slottet i sig som listades, utan hela helhetsanl\u00e4ggningen.<\/p>\n