Kr\u00e4ftpremi\u00e4ren i mitten av augusti brukar bli en av sommarens sista stora fester och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r fisket har flera \u00e5r i rad varit goda tack vare varma v\u00e5rar och stabila somrar. Samtidigt handlar n\u00e4stan allt som hamnar p\u00e5 svenska kr\u00e4ftfat om signalkr\u00e4fta fr\u00e5n Nordamerika. Den svenska flodkr\u00e4ftan \u00e4r klassad som akut hotad och fredad p\u00e5 statliga vatten. Det \u00e4r tv\u00e5 separata ber\u00e4ttelser som r\u00e5kar sitta i samma gryta.<\/p>\n
Kr\u00e4ftfisket f\u00f6ljer vattentemperaturen mer \u00e4n kalendern. En varm v\u00e5r och en j\u00e4mn sommar betyder att kr\u00e4ftorna skalar av sig tidigare och \u00e4ter mer inf\u00f6r h\u00f6sten, vilket i praktiken ger fetare djur och b\u00e4ttre f\u00e5ngster n\u00e4r s\u00e4songen \u00f6ppnar. Havs- och vattenmyndighetens utredare Martin Karlsson har pekat p\u00e5 just kombinationen relativt varm v\u00e5r och trivsam sommar som f\u00f6rklaring till att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna sett bra ut<\/a>.<\/p>\n S\u00e4songen str\u00e4cker sig fr\u00e5n mitten av augusti till slutet av oktober men den kulturella tyngdpunkten ligger p\u00e5 de f\u00f6rsta tv\u00e5 veckorna. Efter det blir kr\u00e4ftfisket mest en sak f\u00f6r dem som fiskar sj\u00e4lva.<\/p>\n F\u00e5ngstvolymerna \u00e4r sv\u00e5rare att \u00f6verblicka i Sverige \u00e4n i grannlandet. I Finland har de \u00e5rliga f\u00e5ngsterna legat kring 3,5 miljoner kr\u00e4ftor de senaste \u00e5ren och \u00f6ver 90 procent av dem \u00e4r signalkr\u00e4ftor, enligt Svenska Yle. Proportionerna s\u00e4ger n\u00e5got om hur snabbt en art kan bli standard. F\u00f6rs\u00e4ljningen av kr\u00e4ftor i Sverige har dessutom \u00f6kat p\u00e5 senare \u00e5r, vilket g\u00f6r bilden av en d\u00f6ende tradition mer komplicerad \u00e4n den l\u00e5ter.<\/p>\n Under 1960- och 1970-talen planterades signalkr\u00e4ftan ut i svenska vatten just f\u00f6r att kompensera f\u00f6r att flodkr\u00e4ftan minskade. Kr\u00e4ftpesten hade redan b\u00f6rjat t\u00f6mma sj\u00f6ar och vattendrag och l\u00f6sningen s\u00e5g logisk ut, h\u00e4mta en robustare art fr\u00e5n Nordamerika.<\/p>\n Problemet var att signalkr\u00e4ftan sj\u00e4lv b\u00e4r p\u00e5 kr\u00e4ftpestsmittan utan att bli sjuk. D\u00e4r den etablerade sig blev vattnet i praktiken obeboeligt f\u00f6r flodkr\u00e4ftan. R\u00e4ddningsf\u00f6rs\u00f6ket blev d\u00e4rmed en av de mest effektiva spridningsmekanismerna f\u00f6r sjukdomen den skulle kompensera f\u00f6r.<\/p>\n Signalkr\u00e4ftan st\u00e5r i dag p\u00e5 EU:s f\u00f6rteckning \u00f6ver invasiva fr\u00e4mmande arter. Den sprids fortfarande, ofta genom illegala uts\u00e4ttningar av folk som vill ha kr\u00e4ftor i sin egen sj\u00f6. Patrik Bohman, milj\u00f6analytiker vid SLU, har varnat f\u00f6r att flodkr\u00e4ftan riskerar att f\u00f6rsvinna successivt om utvecklingen forts\u00e4tter. I s\u00f6dra Finland \u00e4r arten redan klassad som starkt hotad och i praktiken n\u00e4stan borta. Havs- och vattenmyndigheten<\/a> beskriver flodkr\u00e4ftans situation i svenska vatten.<\/p>\n H\u00e4r blir kr\u00e4ftskivan ovanligt l\u00e4tt att f\u00f6rsvara. Fritidsfisket \u00e4r en sommartradition men fisket p\u00e5 signalkr\u00e4fta har samtidigt en direkt milj\u00f6nytta genom att det h\u00e5ller ner best\u00e5nd av en invasiv art. Att \u00e4ta upp problemet \u00e4r s\u00e4llan en fungerande naturv\u00e5rdsstrategi men i det h\u00e4r fallet drar den \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll.<\/p>\n Det f\u00f6ruts\u00e4tter att fiskaren f\u00f6ljer reglerna. Tillst\u00e5nd kr\u00e4vs fr\u00e5n den som \u00e4ger vattenomr\u00e5det och p\u00e5 statliga vatten s\u00e4ljs tillst\u00e5nd bara f\u00f6r vattendrag d\u00e4r signalkr\u00e4ftor faktiskt lever. Fiskev\u00e5rdsavgift g\u00e4ller f\u00f6r fiskare mellan 18 och 69 \u00e5r. Kr\u00e4ftor f\u00e5r inte flyttas mellan vattendrag utan tillst\u00e5nd, bete ska vara fryst eller komma fr\u00e5n samma vatten som man fiskar i och redskap m\u00e5ste reng\u00f6ras noggrant n\u00e4r man byter sj\u00f6. Det \u00e4r torra f\u00f6reskrifter men de \u00e4r hela skillnaden mellan ett fiske och en smittspridning.<\/p>\n Richard Tellstr\u00f6m, docent i m\u00e5ltidskunskap vid Stockholms universitet, tror att kr\u00e4ftskivan \u00e4r en tradition p\u00e5 nedg\u00e5ng som framf\u00f6r allt lever kvar i den \u00e4ldre generationen. Det \u00e4r en rimlig gissning om man ser till hur mycket av festen som h\u00e4nger p\u00e5 saker som blivit ovanligare: hela sl\u00e4kten samlad, snapsvisor som alla kan utantill, lyktor och hattar som k\u00f6ps och sl\u00e4ngs. Samma m\u00f6nster syns i andra svenska h\u00f6gtidstraditioner, som beskrivs i artikeln om traditioner i Sverige<\/a>.<\/p>\n Samtidigt g\u00e5r kr\u00e4ftf\u00f6rs\u00e4ljningen upp\u00e5t, vilket tyder p\u00e5 att kr\u00e4ftan \u00f6verlever \u00e4ven n\u00e4r ritualen luckras upp, precis som julmust \u00f6verlevde julkalasets omvandling. Man \u00e4ter kr\u00e4ftor p\u00e5 balkongen med tre kompisar i st\u00e4llet f\u00f6r tjugo personer i en tr\u00e4dg\u00e5rd. Det blir n\u00e5got eget, ungef\u00e4r som synen p\u00e5 svensk folkdr\u00e4kt vid fest<\/a> har f\u00f6r\u00e4ndrats utan att f\u00f6rsvinna.<\/p>\n Traditioner brukar inte d\u00f6, de byter form. Det som faktiskt kan f\u00f6rsvinna f\u00f6r gott \u00e4r arten som gav upphov till hela h\u00f6gtiden. Svensk matkultur har f\u00f6r\u00e4ndrats i omg\u00e5ngar genom \u00e5rhundradena<\/a> och kr\u00e4ftan f\u00f6ljer samma m\u00f6nster som mycket annat p\u00e5 det svenska bordet: ursprunget byts ut medan festen st\u00e5r kvar. Skillnaden \u00e4r att flodkr\u00e4ftan inte kan komma tillbaka n\u00e4r den v\u00e4l \u00e4r borta.<\/p>\n Kr\u00e4fts\u00e4songen inleds i mitten av augusti och p\u00e5g\u00e5r till slutet av oktober. Den gamla premi\u00e4rdatumsregeln \u00e4r avskaffad men mitten av augusti sitter kvar som kulturell startpunkt.<\/p>\n N\u00e4stan alltid signalkr\u00e4fta, oavsett om den \u00e4r svenskf\u00e5ngad eller importerad. Flodkr\u00e4fta f\u00f6rekommer i mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder och \u00e4r fredad p\u00e5 statliga vattenomr\u00e5den i Sverige.<\/p>\n Nej. Att flytta kr\u00e4ftor mellan vattendrag utan tillst\u00e5nd \u00e4r f\u00f6rbjudet och det \u00e4r en av de fr\u00e4msta orsakerna till att kr\u00e4ftpesten forts\u00e4tter sprida sig. Signalkr\u00e4ftan st\u00e5r ocks\u00e5 p\u00e5 EU:s lista \u00f6ver invasiva fr\u00e4mmande arter, vilket ger ytterligare restriktioner f\u00f6r hantering och uts\u00e4ttning. Regler kring fiske och vatten hanteras av Havs- och vattenmyndigheten<\/a>.<\/p>\n Kr\u00e4ftorna som fiskas \u00e4r signalkr\u00e4ftor. Flodkr\u00e4ftan sl\u00e5s ut av kr\u00e4ftpesten som signalkr\u00e4ftan b\u00e4r utan att sj\u00e4lv bli sjuk, s\u00e5 ett v\u00e4xande signalkr\u00e4ftbest\u00e5nd inneb\u00e4r i praktiken att flodkr\u00e4ftans livsmilj\u00f6 krymper.<\/p>\nSignalkr\u00e4ftan skulle r\u00e4dda kr\u00e4ftskivan och s\u00e4nkte flodkr\u00e4ftan<\/h2>\n
Fisket p\u00e5 signalkr\u00e4fta h\u00e5ller ner en invasiv art<\/h2>\n
Kr\u00e4ftskivan riskerar att bli en generationsfr\u00e5ga<\/h2>\n
FAQ<\/h2>\n
N\u00e4r \u00e4r kr\u00e4ftpremi\u00e4ren?<\/h3>\n
\u00c4r det flodkr\u00e4fta eller signalkr\u00e4fta jag \u00e4ter p\u00e5 kr\u00e4ftskivan?<\/h3>\n
F\u00e5r jag flytta kr\u00e4ftor till min egen sj\u00f6?<\/h3>\n
Varf\u00f6r \u00e4r flodkr\u00e4ftan hotad om det finns gott om kr\u00e4ftor?<\/h3>\n