Arkadspelens historia

Arkadspelens historia börjar med myntstyrda automater i offentliga miljöer under 1890-talet, långt före den första bildskärmen. Formatet var kort redan från start: en betalning gav en avgränsad omgång, och nästa besökare kunde ta över så snart omgången var slut. Arkadhallarna samlade maskinerna kring sekelskiftet 1900, flipperspelet gav omgången en tydlig ram från 1931 och det första arkadvideospelet kom 1971.

Sverige fick sin arkadperiod under 1970-talet, men två lagar bromsade utvecklingen. Förbudet mot automatspel med penningvinster trädde i kraft 1979 och den så kallade flipperlagen kom 1982. Sedan den 1 januari 2023 krävs inget tillstånd alls för att ställa ut förströelsespel i Sverige.

Själva formatet överlevde varje maskingeneration. Det korta nöjet finns i dag i mobilspel och i korta videoklipp, byggt på samma grundidé som myntautomaten en gång vilade på.

Vad menas med det korta spelformatet?

Det korta spelformatet vilar på tre egenskaper. Tröskeln för att börja är låg, omgången har ett tydligt slut och en ny omgång går att starta omedelbart. Ingen av egenskaperna kräver elektronik, vilket förklarar varför formatet är äldre än både datorn och telefonen.

Teatern och biografen fungerar tvärtom. Föreställningen börjar vid en bestämd tid och publiken stannar tills den är slut. Myntautomaten ställde aldrig det kravet, och just den skillnaden gjorde automaten användbar på platser där människor råkade befinna sig en kort stund.

Samma rytm går att känna igen i digital underhållning i dag. Ett mobilspel består av korta banor, ett frågespel av en handfull frågor och casinospel hos ett svensklicensierat nätcasino som Flax Casino kan öppnas för några enstaka omgångar. Innehållet skiljer sig kraftigt åt mellan formerna, men användaren bestämmer själv var stunden börjar och slutar.

Hur har det korta nöjet förändrats sedan 1890-talet?

Varje ny maskingeneration har lånat tidsformatet av den föregående och lagt till en egen egenskap. Betalningen har gått från mynt till inköpt spel och vidare till app, medan omgångens längd har hållit sig ungefär densamma. Tabellen visar hur formatet har flyttat mellan miljöer under drygt hundra år.

När kom de första myntautomaterna?

Myntstyrda automater blev ett vanligt inslag i offentliga miljöer under 1890-talet. Alla var inte spel i modern mening. Det fanns maskiner som spelade musik, visade rörliga bilder, mätte styrka eller påstod sig kunna förutsäga framtiden.

Ett tidigt exempel är kinetoskopet, Thomas Edisons apparat för rörliga bilder. Library of Congress beskriver hur bröderna Holland öppnade den första kinetoskopsalongen i New York den 14 april 1894. Lokalen rymde fem maskiner på rad, och för 25 cent fick besökaren se filmen i samtliga fem.

Gemensamt för hela maskinfloran var upplägget. Betalningen och upplevelsen satt ihop i samma apparat, utan biljettlucka och utan fast föreställningstid. Ägaren tjänade pengar på antalet omgångar, vilket gjorde korta omgångar till en ekonomisk fördel snarare än en begränsning.

Hur fungerade de första arkadhallarna?

De första arkadhallarna var lokaler fyllda med myntautomater, och i USA kallades de penny arcades efter myntet som krävdes för att starta maskinerna. Lokalerna växte fram kring sekelskiftet 1900, ofta i städernas mest trafikerade kvarter. The Strong National Museum of Play beskriver hur formen utvecklades ur nöjesparkernas gator och de tidigare kuriosamuseerna.

Utbudet var brett. Titthålsapparater, skjutbanor, styrkeprov och mekaniska nöjen stod sida vid sida, och priset låg ofta på ett ensamt mynt. Publiken bestod till stor del av kontorsanställda och unga arbetare, alltså människor med kort ledig tid och små marginaler.

I arkadhallen etablerades en nöjesform som skilde sig från både teatern och biografen. Besökaren rörde sig från apparat till apparat och avgjorde själv när besöket var slut. Nöjesfältet arbetade efter samma logik, och attraktionerna på svenska nöjesparker har än i dag kvar den korta omgången som grundenhet.

Hur förändrade flipperspelet det korta spelet?

Flipperspelets moderna föregångare slog igenom under 1930-talet. David Gottlieb lanserade Baffle Ball 1931 och Raymond Moloney följde med Ballyhoo 1932, båda enligt The Strong National Museum of Play. Spelen var billiga att tillverka, lätta att förstå och passade in i den affärsmodell som arkadhallen redan byggde på.

Maskinerna fick samtidigt problem med lagstiftarna. Flera amerikanska städer förbjöd flipperspel under 1940-talet med hänvisning till hasardspel och ungdomsbrottslighet, eftersom spelaren inte kunde påverka kulans bana. Anklagelsen var svår att bemöta så länge spelet i praktiken avgjordes av lutning och tur.

Svaret kom 1947, när Gottlieb släppte Humpty Dumpty. Konstruktören Harry Mabs hade monterat sex flippers längs spelplanens sidor, vilket för första gången gav spelaren aktiv kontroll över kulan. Omgången kunde fortfarande avklaras på några minuter, men den skickliga spelaren fick ett tydligt skäl att försöka igen.

Vilket var det första arkadvideospelet?

De första kommersiella arkadvideospelen dök upp i början av 1970-talet. Nolan Bushnell och Ted Dabney byggde Computer Space 1971 tillsammans med tillverkaren Nutting Associates, som sålde omkring 1 500 exemplar. Spelet blev ingen försäljningssuccé, men lade grunden för i stort sett alla myntstyrda videospel som kom efter.

Bushnell och Dabney lämnade kort därefter Nutting och grundade Atari, som släppte Pong 1972. Under resten av decenniet blev bildskärmen allt viktigare i arkadhallen. Space Invaders kom 1978 och Pac-Man 1980, två titlar som lockade en publik långt utanför den ursprungliga kretsen av unga män.

Tidsformatet överlevde teknikskiftet oförändrat. Spelet behövde fånga uppmärksamheten hos någon som gick förbi, vara begripligt på en gång utan instruktionsbok och släppa fram nästa spelare inom rimlig tid. En arkadklassiker fick gärna vara svår att bemästra, men aldrig svår att börja spela.

När kom arkadspelen till Sverige?

Den svenska arkadvågen kom tidigt. Enligt Centrum för Näringslivshistoria kom Pong till landet 1973, och året därpå distribuerade spelbolaget Cherry bilspelet Gran Trak 10, vilket satte fart på hela branschen. Maskinerna importerades från USA och Japan medan kabinetten ofta byggdes på plats.

Ungefär hundra svenska företag var verksamma i branschen under toppåren. Cherry var störst med omkring femtio kontor runt om i landet. Spelen stod i egna hallar, men också i pizzerior, videobutiker, kiosker och simhallar, alltså på platser där människor ändå väntade en stund.

Den svenska arkadkulturen fick därmed sin höjdpunkt något före den internationella guldåldern. Amerikanska arkadhallar nådde sin topp först 1981, då omkring 24 000 fullstora hallar var i drift enligt The Strong National Museum of Play.

Varför försvann de svenska spelhallarna?

Två svenska lagändringar förklarar det mesta. Regeringen föreslog i proposition 1978/79:20 ett förbud mot automatspel med vinster i pengar, värdebevis eller spelpolletter. Förbudet mot att anordna sådant spel gällde från den 1 januari 1979, medan innehavsförbudet trädde i kraft den 1 juli samma år.

Spelhallarna förlorade därmed sin mest lönsamma maskintyp. Tre år senare kom lagen om anordnande av visst automatspel, i folkmun kallad flipperlagen, som krävde tillstånd för att ställa ut spelautomater och tillät myndigheten att sätta åldersgränser och öppettider. Debatten handlade om ungdomsmiljöer och drabbade även spel som aldrig delade ut några pengar.

Tekniken svarade för resten. När hemkonsoler och persondatorer blev tillräckligt bra fanns det allt färre skäl att gå hemifrån för att spela. Arkadhallen tappade sin sista konkurrensfördel, och de maskiner som blev kvar hamnade i förråd och hos samlare.

Vilka regler gäller för arkadspel i Sverige i dag?

Flipperlagen är borta sedan flera år. Riksdagen beslutade i samband med propositionen En förstärkt spelreglering att lagen från 1982 skulle upphöra att gälla, och upphävandet trädde i kraft den 1 januari 2023. Spelinspektionen slog samtidigt fast att det inte längre krävs tillstånd för att ställa ut förströelsespel.

Med förströelsespel avses spel utan vinster i pengar, exempelvis flipperspel, bilspel och spel i lokala nätverk. Ett kafé, en biograf eller en butik får därmed placera ut ett flipperspel utan att söka tillstånd hos någon myndighet. Spel om pengar lyder fortfarande under spellagen och kräver licens.

Arkadspelen har därutöver flyttat in på museum. Tekniska museet i Stockholm driver utställningen Play Beyond Play på ett helt våningsplan om 1 000 kvadratmeter, med spelbara klassiker som Pac-Man, Donkey Kong och Frogger i avdelningen Game Retro. Maskiner som en gång stod i en pizzeria räknas numera till kulturarvet.

Hur flyttade arkadspelet in i mobilen?

Hemkonsolen förändrade förutsättningarna för speltiden. När spelaren inte längre betalade per omgång fanns inget ekonomiskt skäl att hålla stunderna korta, och spelen växte till större världar och längre berättelser. Det korta formatet försvann ändå aldrig, utan flyttade till apparater som gick att bära med sig.

Nintendo släppte 1980 den första maskinen i serien Game & Watch, konstruerad av Gunpei Yokoi som ett spel i fickformat med inbyggd klocka. Game Boy följde 1989 och gjorde spelandet på tåget till en vardaglig syn. Telefonerna tog sedan över rollen, och Snake på Nokia 6110 blev genombrottet 1997.

Appbutikerna gjorde formatet till standard igen. Angry Birds från den finska studion Rovio kom 2009 och byggdes kring banor som gick att klara på någon minut och sedan lämna. Konstruktionen påminner om besöket i en tidig arkadhall, med skillnaden att apparaten numera ligger i fickan.

Det korta nöjet konkurrerar inte med filmen, romanen eller spelet som tar femtio timmar att avsluta. Nöjesformen lever i en annan del av kalendern. En stund till övers på perrongen är, då som nu, gott om tid för en omgång.

Vanliga frågor om arkadspel

Vad är ett arkadspel?

Ett arkadspel är ett myntstyrt spel byggt för offentlig miljö, där varje betalning ger en avgränsad omgång. Kategorin rymmer både mekaniska maskiner som flipperspel och elektroniska videospel som Pac-Man. Namnet kommer från de arkadhallar där maskinerna stod uppradade.

Vem låg bakom Computer Space?

Nolan Bushnell och Ted Dabney konstruerade Computer Space 1971, och tillverkaren Nutting Associates byggde omkring 1 500 exemplar. Spelet blev det första kommersiella myntstyrda videospelet. Bushnell och Dabney lämnade sedan Nutting och grundade Atari, som släppte Pong året därpå.

När fick flipperspelen sina flippers?

Flippers infördes 1947 på Gottliebs maskin Humpty Dumpty, konstruerad av Harry Mabs. Maskinen hade sex flippers monterade längs spelplanens sidor. Före 1947 kunde spelaren bara skjuta iväg kulan och sedan påverka banan genom att luta hela maskinen.

Vad var flipperlagen?

Flipperlagen är smeknamnet på lagen om anordnande av visst automatspel, som infördes 1982. Lagen krävde tillstånd för att ställa ut spelautomater på allmän plats och gav myndigheten rätt att besluta om åldersgränser och öppettider. Branschen menade att lagen knäckte den svenska arkadhallen som affärsidé.

Krävs det tillstånd för att ställa ut ett flipperspel i Sverige?

Nej, inget tillstånd krävs sedan den 1 januari 2023. Riksdagen upphävde lagen från 1982, och Spelinspektionen konstaterar att förströelsespel som flipperspel, bilspel och spel i lokala nätverk får ställas ut fritt. Spel med vinster i pengar omfattas fortfarande av spellagen och kräver licens.

Varför var arkadspelen så korta?

Korta omgångar var en följd av affärsmodellen. Ägaren tjänade pengar på antalet betalda omgångar, och en maskin som var upptagen länge gav sämre intäkt per timme. Konstruktörerna byggde därför spel som gick att förstå direkt och avsluta snabbt.

Var går det att spela gamla arkadspel i Sverige i dag?

Tekniska museet i Stockholm har spelbara arkadklassiker i utställningen Play Beyond Play. Utställningen upptar ett våningsplan om 1 000 kvadratmeter, och avdelningen Game Retro innehåller maskiner som Pac-Man, Donkey Kong och Frogger. Utställningen står kvar tills vidare och uppdateras löpande.