Sveriges mest kända konstnärer är Anders Zorn, Carl Larsson och Hilma af Klint. Zorn och Larsson formade bilden av Sverige kring sekelskiftet 1900, medan Hilma af Klint målade abstrakt redan 1906 och därmed före både Kandinsky och Mondrian. Tillsammans med modernisterna Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald och Nils Dardel utgör de kärnan i svensk konsthistoria.
Den här genomgången följer svensk konst från 1800-talets realism fram till dagens samtidskonst. Varje epok får ett eget avsnitt, och under varje konstnär hittar du de verk och årtal som gjort namnet känt. Dessutom får du veta var i landet du faktiskt kan se verken.
Svenska konstnärer i korthet
- Mest kända internationellt: Hilma af Klint, som fått separatutställningar på MoMA i New York och Guggenheim
- Mest kända i Sverige: Anders Zorn och Carl Larsson
- Modernismens genombrott: 1909, när Henri Matisses svenska elever debuterade i Stockholm
- Största samlingarna: Nationalmuseum för äldre konst och Moderna Museet för 1900-tal och samtid
- Ledande samtidsnamn: Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg
Vilka är Sveriges mest kända konstnärer?
Tabellen samlar de konstnärer som oftast lyfts fram i svensk konsthistoria, sorterade efter födelseår. Kolumnen längst till höger visar vad respektive konstnär främst förknippas med.
| Konstnär | Verksam | Känd för |
|---|---|---|
| Carl Larsson | 1853 till 1919 | Akvareller från hemmet Lilla Hyttnäs och boken Ett hem |
| Anders Zorn | 1860 till 1920 | Porträtt, akvarell och etsning, samt badande kvinnor i fria naturen |
| Hilma af Klint | 1862 till 1944 | Abstrakt måleri från 1906, långt före den erkända abstraktionen |
| Sigrid Hjertén | 1885 till 1948 | Expressionistiskt färgmåleri och interiörer från Stockholm |
| Nils Dardel | 1888 till 1943 | Målningen Den döende dandyn från 1918 |
| Isaac Grünewald | 1889 till 1946 | Svensk expressionism och en lång gärning som lärare |
| Karin Mamma Andersson | Född 1962 | Drömlika interiörer och landskap, Venedigbiennalen 2003 |
| Nathalie Djurberg | Född 1978 | Leranimationer tillsammans med Hans Berg, Silverlejonet 2009 |
1800-talet: realism och nationalromantik
Under 1880-talet reste en hel generation svenska konstnärer till Paris för att studera. Därefter återvände de med ett friare måleri och ett nytt intresse för ljus, vatten och vardagsliv. Samtidigt började Nationalmuseum köpa in samtida svenskt måleri, till en början dock i mycket blygsam skala.

Anders Zorn
Anders Zorn levde mellan 1860 och 1920 och räknas som Sveriges internationellt mest framgångsrika målare under sin egen samtid. Han föddes i Mora, började som akvarellist och fick sitt genombrott 1880 med akvarellen I sorg. Därefter kom guldmedaljen på världsutställningen i Paris 1889, och eftersom han samtidigt utnämndes till Hederslegionen blev han en eftertraktad porträttmålare.
Zorn porträtterade dessutom Theodore Roosevelt i en etsning. Just etsningarna, som är starkt influerade av Rembrandt, bidrog kraftigt till hans internationella rykte. Han donerade även Édouard Manets Päronskalaren till Nationalmuseum, vilket enligt Nationalmuseums genomgång av samlingarnas historia blev museets allra första impressionistiska målning.
År 1896 flyttade Zorn hem till Mora och byggde Zorngården, vilket ökade hans intresse för hembygden. Av alla motiv från Moratrakten värderade han själv Midsommardansen högst. Dessutom var han en skicklig skulptör och står bakom Gustav Vasa-statyn i Mora från 1903.
Carl Larsson
Carl Larsson levde mellan 1853 och 1919 och är den konstnär som mest av alla format bilden av det svenska hemmet. Hans 24 akvareller från Lilla Hyttnäs i Sundborn publicerades i boken Ett hem år 1899. Därefter spreds bilderna i massupplaga och blev på så sätt en förlaga för svensk heminredning under hela 1900-talet.
Larsson arbetade dock lika mycket med monumentalmåleri. Samtidigt som han målade akvarellerna till Ett hem dekorerade han Kungliga Operans foajé i Stockholm, den så kallade Guldfoajén. Uppdraget hade han först rekommenderat Zorn för, men när det inte blev av tog han själv över i mars 1896 och blev färdig i december 1897.
Larsson målade dessutom Midvinterblot 1915, som Nationalmuseum refuserade efter en debatt ända upp på regeringsnivå. Målningen såldes 1987 på auktion till en japansk samlare, men Nationalmuseum kunde köpa tillbaka den sommaren 1997 för 14,6 miljoner kronor och hänger den sedan dess i övre trapphallen. Vill du läsa mer om hemmet i Sundborn och hur det påverkade svensk inredning finns en fördjupning i artikeln om Carl Larsson och det svenska hemmet.
Fler namn från perioden
Zorn och Larsson tillhörde en betydligt bredare krets. Bland samtida namn som finns representerade i Nationalmuseums samlingar märks exempelvis Bruno Liljefors, Ernst Josephson, Karl Nordström, Nils Kreuger, Hanna Pauli och Eva Bonnier. Flera av dem ställde dessutom ut tillsammans, eftersom de delade samma franska skolning.
Nationalmuseum köpte sällan samtida svensktKring sekelskiftet 1900 förvärvade Nationalmuseum bara ett fåtal verk av samtida svenska målare, närmare bestämt av Nils Kreuger, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Karl Nordström. Först 1911 grundades Föreningen Nationalmusei Vänner, som gjorde större inköp möjliga.
Modernismens genombrott 1909
Modernismen bröt in i svenskt konstliv 1909, när svenska elever till Henri Matisse debuterade i Stockholm. Modernisterna förvrängde former och drev därför upp färgerna till intensiva nyanser. Målet var med andra ord att skildra det moderna stadslivet med en stark färgexpressionism.
Hilma af Klint
Hilma af Klint levde mellan 1862 och 1944 och betraktas idag som en pionjär inom abstrakt konst. Redan 1906 hade hon utvecklat ett rikt symboliskt bildspråk, alltså flera år innan Wassily Kandinsky, Kazimir Malevitj och Piet Mondrian gjorde sina första helt abstrakta kompositioner. Dessutom utbildade hon sig vid Konstakademien redan under 1880-talet.
Af Klint hämtade sina motiv ur spiritism, teosofi och antroposofi och såg sig själv som ett medium snarare än som avantgardist. Under sin livstid visade hon däremot endast sina figurativa verk offentligt. Serien Målningarna till templet skapade hon exempelvis mellan 1906 och 1915 utan att någonsin ställa ut den.
Det stora internationella genombrottet kom först med retrospektiven på Moderna Museet 2013. Sedan dess har hon dessutom fått separatutställningar på bland annat Guggenheim i New York, MoMA och Museum of Contemporary Art i Busan. Utställningen i New York 2018 och 2019 visade 167 målningar och sju anteckningsböcker.
Sigrid Hjertén
Sigrid Hjertén levde mellan 1885 och 1948 och är en av de främsta svenska modernisterna. Hon utbildade sig i Paris för Henri Matisse och tog därför med sig fauvismens djärva färgskala hem. Interiören Ateljéinteriör från 1916 hör till hennes mest kända verk och finns i Moderna Museets samling.
Under sin livstid möttes Hjertén däremot ofta av oförståelse och hård kritik. Först efter hennes död fick hon det erkännande hon förtjänade, och idag räknas hon till kärnan i svensk modernism.
Isaac Grünewald
Isaac Grünewald levde mellan 1889 och 1946 och var gift med Sigrid Hjertén. Han tillhörde konstnärsgruppen De unga, som utmanade den etablerade svenska konstscenen med starka färger och uttrycksfulla former. Precis som hustrun studerade även han för Matisse i Paris.
Grünewald var dessutom en inflytelserik lärare och formade därmed en hel generation svenska konstnärer. Hans verk finns representerade i Moderna Museets samling av svensk modernism.
Nils Dardel
Nils Dardel levde mellan 1888 och 1943 och är den mest egensinniga av de svenska modernisterna. Hans målning Den döende dandyn från 1918 tillhör Moderna Museet och är en av de mest reproducerade svenska målningarna över huvud taget. Verket blandar dekorativ elegans med en teatralisk, nästan surrealistisk stämning.
Dardel reste dessutom mycket och hämtade intryck från Japan, Mexiko och Frankrike. Till skillnad från Grünewald och Hjertén sökte han sig aldrig till en bestämd riktning, utan byggde en helt egen stil.
Efterkrigstiden och den svenska naivismen
Från slutet av 1910-talet växte en naivistisk tradition fram som blev tongivande i svensk konst under flera decennier. Naivismen skildrade ofta idylliska scener, samtidigt som industrisamhället skymtade i bakgrunden. Sven X:et Erixson placerade till exempel ett bombplan i hörnet av målningen Konstnärens hus.
I Moderna Museets samling lyfts särskilt Siri Derkert, Vera Nilsson, Bror Hjorth, Hilding Linnqvist och Ragnar Sandberg fram från denna period. Öyvind Fahlström, Vera Nilsson, Siri Derkert och Dick Bengtsson har sin rikaste representation just på Moderna Museet. Marie-Louise Ekman hör till de senare namn som fört traditionen vidare.
Samtida svenska konstnärer
Svensk samtidskonst har haft ett starkt internationellt genomslag sedan tidigt 2000-tal. Två namn står därför ut särskilt tydligt, trots att de arbetar med helt olika uttrycksmedel.
Karin Mamma Andersson
Karin Mamma Andersson föddes 1962 i Luleå och utbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm mellan 1986 och 1992. Hon representerade Sverige på Venedigbiennalen 2003 och fick en separatutställning på Moderna Museet 2007. År 2006 tilldelades hon Carnegie Art Award.
Hennes måleri blandar interiörer, landskap och drömska scener där vardagen möter fantasin. Verken finns därför i samlingarna hos MoMA i New York, Louisiana i Danmark och Moderna Museet. Sedan 2021 har hon dessutom visats i den stora retrospektiven Humdrum Days på Louisiana.
Nathalie Djurberg
Nathalie Djurberg föddes 1978 i Lysekil och tog sin masterexamen vid Konsthögskolan i Malmö år 2002. Sedan 2004 arbetar hon tillsammans med musikern Hans Berg, som föddes samma år i Rättvik. Tillsammans skapar de leranimationer och installationer som utforskar begär, våld och människans mörkare sidor.
Genombrottet kom på Venedigbiennalen 2009, där Djurberg tilldelades Silverlejonet för lovande ung konstnär. Därefter följde Cairo Biennale Prize 2010 och en stor separatutställning på Moderna Museet 2018. Deras första offentliga verk i stadsmiljö, skulpturen Vargen, invigdes i Borås centrum 2022.
Fler samtida namn
Bland övriga samtidskonstnärer som Moderna Museet lyfter fram märks Ernst Billgren, Cecilia Edefalk, Andreas Eriksson, Jens Fänge och Henrik Håkansson. Vill du läsa mer om utvecklingen efter millennieskiftet finns en egen genomgång av samtidskonst på sajten.
Var kan du se svensk konst?
Sveriges två stora konstmuseer delar upp perioderna mellan sig. Nationalmuseum ansvarar för måleri, skulptur och grafik från 1500-talet fram till sekelskiftet 1900, medan Moderna Museet däremot tar vid därefter. Uppdelningen är så konsekvent att teckningar och grafik av moderna konstnärer flyttades från Nationalmuseum till Moderna Museet år 1998.
Moderna Museets samling omfattar cirka 6 000 målningar, skulpturer och installationer samt ungefär 100 000 fotografier. Den svenska delen av samlingen uppgår till omkring 4 000 verk. Museet öppnade 1958 och är därmed centralt museum för 1900- och 2000-talets svenska konst.
Utanför Stockholm finns dessutom flera museer knutna till enskilda konstnärskap. Zornmuseet ligger i Mora och Carl Larsson-gården i Sundborn, alltså på de platser där konstnärerna själva bodde och arbetade. Dessutom har Göteborgs konstmuseum en egen våning tillägnad svensk modernism.
| Museum | Ort | Tyngdpunkt |
|---|---|---|
| Nationalmuseum | Stockholm | Måleri, skulptur och design från 1500-talet till sekelskiftet 1900 |
| Moderna Museet | Stockholm och Malmö | 1900-tal och samtid, cirka 4 000 svenska verk |
| Göteborgs konstmuseum | Göteborg | Nordiskt måleri och svensk modernism |
| Zornmuseet | Mora | Anders Zorns eget hem och verk |
| Carl Larsson-gården | Sundborn | Lilla Hyttnäs, förlagan till boken Ett hem |
Konst finns förstås även utanför museerna. Ett stort antal av Stockholms tunnelbanestationer är exempelvis utsmyckade med konst, medan den fotografiska konsten har en egen scen i huvudstaden. Läs vidare om konsten i Stockholms tunnelbana och om Fotografiska i Stockholm.
Vanliga frågor om svenska konstnärer
Vem är Sveriges mest kända konstnär?
Anders Zorn och Carl Larsson är de mest kända svenska konstnärerna inom Sverige. Internationellt är Hilma af Klint idag mest efterfrågad, med separatutställningar på Guggenheim i New York, MoMA och museer i Tokyo och Busan. Zorn var däremot den mest berömda svenska konstnären under sin egen livstid.
Varför blev Hilma af Klint känd så sent?
Hilma af Klint visade aldrig sina abstrakta målningar offentligt under sin livstid, utan ställde endast ut figurativa verk. Hennes stora internationella genombrott kom först med retrospektiven på Moderna Museet i Stockholm 2013. Hon avled 1944, alltså nästan sjuttio år innan genombrottet.
Vilken är Sveriges mest kända målning?
Den döende dandyn av Nils Dardel från 1918 är en av Sveriges mest reproducerade målningar och tillhör Moderna Museet. Anders Zorns Midsommardansen på Nationalmuseum är ett annat verk med samma ställning. Zorn värderade själv Midsommardansen högst av alla sina motiv från Moratrakten.
När fick modernismen sitt genombrott i Sverige?
Modernismen bröt in i svenskt konstliv 1909, då Henri Matisses svenska elever debuterade i Stockholm. Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald hörde till dessa elever. De förde med sig fauvismens starka färger och förvrängda former till Sverige.
Vilka är Sveriges mest kända kvinnliga konstnärer?
Hilma af Klint och Sigrid Hjertén är de mest kända historiska kvinnliga konstnärerna i Sverige. Bland samtida namn står Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg starkast internationellt. Även Siri Derkert, Vera Nilsson, Hanna Pauli och Eva Bonnier hör till de betydande namnen.
Var kan man se Anders Zorns verk?
Anders Zorns verk finns på Nationalmuseum i Stockholm och på Zornmuseet i Mora, som ligger intill hans eget hem Zorngården. Nationalmuseum lånar dessutom regelbundet ut Zorn till internationella utställningar. En retrospektiv med nästan 150 verk visades exempelvis på Petit Palais i Paris.
Vilka svenska konstnärer är mest kända idag?
Karin Mamma Andersson och Nathalie Djurberg är de mest internationellt erkända svenska samtidskonstnärerna. Andersson representerade Sverige på Venedigbiennalen 2003, och Djurberg tilldelades Silverlejonet på samma biennal 2009. Båda finns representerade i Moderna Museets samling.
Läs vidare om svensk konst
Faktagranskningⓘ Senast uppdaterad: 26 augusti 2026. Årtal, verk och utmärkelser är kontrollerade mot Nationalmuseums och Moderna Museets egna uppgifter.