Sverige har 13 röda dagar per år. Enligt lagen (1989:253) om allmänna helgdagar hos Sveriges riksdag räknas dessutom alla söndagar som allmänna helgdagar. Lagen bestämmer både vilka dagar som är allmän helgdag och exakt när varje dag infaller.
Antalet röda dagar ligger alltså fast år efter år. Nyttan varierar däremot kraftigt, eftersom flera av helgdagarna kan hamna på en lördag eller söndag. Därför skiljer sig 2026 och 2027 tydligt åt trots att båda åren har exakt 13 röda dagar.
Snabbfakta om röda dagar
- Antal per år: 13 röda dagar, plus samtliga söndagar
- Reglering: lag (1989:253) om allmänna helgdagar
- Fasta datum: sex av dagarna infaller på samma datum varje år
- Rörliga datum: sju av dagarna styrs av påskdagen eller av en angiven vecka
- Senaste ändringen: annandag pingst ersattes av nationaldagen den 6 juni år 2005
Vad är en röd dag?
En röd dag är en allmän helgdag enligt lagen om allmänna helgdagar. Namnet kommer från att helgdagarna sedan länge trycks med röd färg i den svenska almanackan, till skillnad från vanliga vardagar. På en röd dag håller de flesta arbetsplatser, myndigheter, banker och skolor stängt.
Rätten att vara ledig regleras däremot inte av helgdagslagen. Lagen anger enbart vilka dagar som är allmänna helgdagar, medan själva ledigheten följer av kollektivavtal, anställningsavtal eller praxis på arbetsplatsen. Det innebär att en sjuksköterska, en butiksanställd och en kontorsanställd kan ha helt olika villkor på samma röda dag.
Den som ändå arbetar en röd dag får normalt ob-tillägg eller annan kompensation enligt sitt avtal. Exakt hur mycket varierar mellan branscher, eftersom parterna förhandlar fram nivåerna själva.
Vilka röda dagar har Sverige?
Lagen räknar upp 13 helgdagar utöver söndagarna. Sex av dem har ett fast datum, medan sju bestäms av en regel som flyttar dagen mellan åren. Tabellen nedan visar exakt vad lagen säger om varje dag.
| Helgdag | När dagen infaller enligt lagen |
|---|---|
| Nyårsdagen | 1 januari |
| Trettondedag jul | 6 januari |
| Långfredagen | Fredagen närmast före påskdagen |
| Påskdagen | Söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter 21 mars |
| Annandag påsk | Dagen efter påskdagen |
| Första maj | 1 maj |
| Kristi himmelsfärdsdag | Sjätte torsdagen efter påskdagen |
| Pingstdagen | Sjunde söndagen efter påskdagen |
| Sveriges nationaldag | 6 juni |
| Midsommardagen | Den lördag som infaller 20 till 26 juni |
| Alla helgons dag | Den lördag som infaller 31 oktober till 6 november |
| Juldagen | 25 december |
| Annandag jul | 26 december |
Röda dagar år för år
Varje år får en egen genomgång med samtliga datum, veckodagar, klämdagar och helgdagsaftnar. På så sätt slipper du räkna ut vilken veckodag en helgdag hamnar på, och du ser direkt hur mycket ledighet året faktiskt ger.
Välj år
- Röda dagar 2026: sju av 13 helgdagar på vardag
- Röda dagar 2027: endast fem av 13 helgdagar på vardag
Varför infaller påsken på olika datum varje år?
Påskdagen följer månen och inte den vanliga kalendern. Enligt lagen infaller påskdagen den söndag som kommer närmast efter den fullmåne som inträffar på eller närmast efter den 21 mars. Därmed kan påskdagen hamna någonstans mellan 22 mars och 25 april.
Eftersom fem av de 13 röda dagarna hänger ihop med påskdagen flyttar de tillsammans. Långfredagen ligger alltid två dagar före påskdagen och annandag påsk dagen efter. Kristi himmelsfärdsdag kommer 39 dagar efter påskdagen och pingstdagen 49 dagar efter.
Skillnaden mellan åren blir stor. År 2026 firas påskdagen den 5 april, medan påskdagen 2027 infaller redan den 28 mars. Det innebär att hela vårens helgdagsblock förskjuts drygt en vecka mellan de två åren.
Vad är skillnaden mellan röd dag, flaggdag och helgdagsafton?
De tre begreppen blandas ofta ihop, men de betyder helt olika saker. En röd dag är en allmän helgdag enligt lag. En flaggdag regleras i stället i förordningen om allmänna flaggdagar och innebär att flaggan hissas på offentliga byggnader, utan att dagen behöver vara arbetsfri.
En helgdagsafton är dagen före en helgdag. Julafton, midsommarafton och nyårsafton är alltså inte röda dagar enligt lagen, trots att de allra flesta ändå är lediga. I många kollektivavtal räknas de som lediga dagar eller halvdagar, vilket är anledningen till förvirringen.
Tre begrepp, tre betydelser
- Röd dag: allmän helgdag enligt lag (1989:253), exempelvis juldagen
- Flaggdag: dag då flaggan hissas enligt förordning (1982:270), exempelvis 30 april
- Helgdagsafton: dagen före en helgdag, exempelvis julafton och midsommarafton
Vad är en klämdag?
En klämdag är en vardag som ligger inklämd mellan en röd dag och en helg. Klassiska exempel är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag och dagarna mellan nyår och trettondedag jul. Genom att lägga semesterdagar just där förvandlar du enstaka semesterdagar till långledighet.
Antalet användbara klämdagar varierar mellan åren och avgör ofta hur bra ett år känns. År 2027 ger exempelvis fyra semesterdagar i januari hela tio sammanhängande lediga dagar, eftersom nyårsdagen infaller på en fredag och trettondedag jul på en onsdag.
Hur har de svenska röda dagarna förändrats?
Den nuvarande lagen trädde i kraft den 1 januari 1990 och ersatte en förordning från 1772 om sabbatens firande. Riksdagen beslutade därefter om en betydande ändring som började gälla 2005. Sveriges nationaldag den 6 juni blev då allmän helgdag, samtidigt som annandag pingst togs bort ur lagen.
Bytet innebar ingen ökning av antalet lediga dagar. Annandag pingst infaller alltid på en måndag och gav därför alltid ledigt, medan nationaldagen kan hamna på en lördag eller söndag. Nationaldagen 2026 infaller exempelvis på en lördag och 2027 på en söndag, vilket betyder att den inte ger någon extra ledighet något av dessa år.
Enligt Nordiska museet firades dagen från början som Svenska flaggans dag och fick sitt nuvarande namn först 1983. Den blev alltså officiell röd dag mer än tjugo år senare.
Vanliga frågor om röda dagar
Hur många röda dagar har Sverige per år?
Sverige har 13 röda dagar per år utöver söndagarna. Antalet är detsamma varje år eftersom lagen räknar upp exakt 13 helgdagar. Hur många av dem som ger ledigt varierar däremot, eftersom flera kan infalla på en lördag eller söndag.
Är julafton en röd dag?
Nej, julafton den 24 december är inte en röd dag enligt lagen om allmänna helgdagar. De flesta svenskar är ändå lediga, eftersom julafton räknas som ledig dag eller halvdag i de flesta kollektivavtal. Samma sak gäller midsommarafton och nyårsafton.
Är lördagar och söndagar röda dagar?
Alla söndagar räknas som allmänna helgdagar enligt lagen. Lördagar gör det däremot inte. En lördag blir alltså röd endast när en av de 13 uppräknade helgdagarna råkar infalla just den dagen, exempelvis midsommardagen.
Får jag automatiskt ledigt på en röd dag?
Nej, helgdagslagen ger ingen automatisk rätt till ledighet. Ledigheten följer i stället av ditt kollektivavtal, ditt anställningsavtal eller praxis på arbetsplatsen. Inom vård, handel och kollektivtrafik arbetar många som vanligt på röda dagar.
Kompenseras en röd dag som infaller på en helg?
Det finns ingen lagstadgad rätt till ersättningsledighet när en röd dag hamnar på en lördag eller söndag. Vissa kollektivavtal innehåller däremot regler om kompensationsledighet. Därför lönar det sig att läsa just ditt avtal inför år med många helgdagar på helg.
Varför flyttar påsken varje år?
Påskdagen bestäms av månens faser och infaller den söndag som kommer närmast efter den fullmåne som inträffar på eller närmast efter 21 mars. Därmed kan påskdagen variera mellan 22 mars och 25 april. Fem av årets röda dagar följer med när påsken flyttar.
Läs vidare om svensk kultur
FaktagranskningSamtliga uppgifter om vilka dagar som är allmänna helgdagar och när de infaller är kontrollerade mot lagtexten hos Sveriges riksdag. Senast uppdaterad: 26 augusti 2026.
