Varför firar man midsommar?

Midsommar är kanske Sveriges viktigaste högtid efter julen och markerar starten på sommaren, ljuset och ledigheten. Svaret på varför man firar midsommar börjar i kyrkans kalender. Högtiden var ursprungligen en fest för Johannes döparen, vars dag infaller den 24 juni.

Kring den kyrkliga festen växte bondesamhällets seder fram, med eldar, dans och kärleksmagi på midsommarnatten. De första säkra beläggen för firandet är från 1500-talet. Midsommarstången kom sannolikt från Tyskland i slutet av medeltiden, medan maten på dagens midsommarbord slog igenom först under 1900-talet. Sedan 1953 infaller midsommarafton alltid på en fredag.

Vad är midsommar och varför firas den?

Midsommar firas i anslutning till sommarsolståndet, runt den 21 juni, när solen står som högst på himlen och dagarna är som längst. När ljuset kulminerar uppstår en naturlig anledning att samlas, festa och markera att en ny fas i året börjar.

Historiskt sett knyter både midsommar och midsommarstången an till ett nordeuropeiskt firande av vårens spirande växtlighet. I bondesamhället fungerade midsommar som en tydlig brytpunkt i arbetsåret.

Namnet midsommardagen är yngre än själva festen. Fram till 1923 hette den 24 juni officiellt bara Johannes döparens dag, framgår det av regeringens proposition om helgdagarna till 1952 års riksdag.

Hur länge har man firat midsommar i Sverige?

Att midsommar skulle ha varit en hednisk högtid innan kristendomen nådde Norden saknar stöd i källorna. Kunskapen om ett eventuellt midsommarfirande under forntiden är mycket liten. Högtiden har en del ålderdomliga nordiska drag men liknar mer de kontinentala majfesterna.

En av de tidigaste skildringarna kommer från den landsflyktige ärkebiskopen Olaus Magnus. I Historia om de nordiska folken från 1555 beskriver han hur allt folk på Johannes döparens afton samlades på städernas torg eller ute på fria fältet för att dansa vid skenet av talrika eldar. Midsommarfirandet kom troligen till Sverige med kristendomen.

Johannes döparens dag har varit en festdag inom den kristna kyrkan i omkring 1 500 år. Själva midsommarafton har däremot ingen koppling till kristen tro. I dag firar Svenska kyrkan Johannes döparens dag på söndagen i midsommarhelgen, medan midsommardagen har skapelsen som tema.

I det protestantiska bondesamhället trodde man att midsommarnatten var fylld av magi och att naturen då hade särskilda krafter som kunde påverka människors liv och framtid. Kopplingen till naturens mystik lever kvar i flera traditioner, även om de flesta numera ser midsommar som en glad sommarfest.

Var kommer midsommarstången ifrån?

Midsommarstången är kanske den mest kända symbolen för högtiden och reses klädd i löv och blommor som en central punkt för firandet. Ordet majstång, som stången också kallas, kommer inte från månaden maj utan från verbet maja, som betyder att smycka med löv.

Midsommarstången kom troligen till Sverige med invandrande tyskar någon gång under 1400- eller 1500-talet. Stången antas ha vuxit fram när seden att maja för att markera våren kombinerades med frankernas papegojskjutning.

Grönskan på stången uttryckte hopp om en god sådd och skörd. Det finns inget vetenskapligt stöd för att stången skulle vara en rest av en uråldrig fruktbarhetskult. Tolkningen av stången som en fallossymbol saknar också belägg i de historiska arkivkällorna.

De äldsta beläggen och stångens former

De tidigaste bilderna av midsommarstänger finns i fältmarskalken Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna, ett verk med gravyrer som gavs ut successivt i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Ett tidigt skriftligt belägg kommer från Uddevalla. År 1703 hotade kyrkoherden Elias Patronius stadens invånare med böter om de reste en majstång på midsommarafton.

Kransar och tvärslåar dök upp i början av 1800-talet på lantgodsen och hos de högre stånden. I början av 1900-talet blev stängernas utseende mer enhetligt över landet.

I norra Bohuslän beskrivs en majstång från 1780-talet som sex alnar lång och byggd av granris, med ett målat ansikte, linlockar och en blomsterkrona. I södra Bohuslän bestod stången i slutet av 1800-talet av två störar i kors, prydda med kransar, långa kulörta pappersband och urblåsta äggskal.

Byarna i Dalarna reser sina stänger vid olika tidpunkter, så att firandet kan pågå i flera veckor. Stängerna reses under en period från ungefär två veckor före till två veckor efter midsommar.

Varför dansar man Små grodorna på midsommar?

Dans kring midsommarstången har förekommit åtminstone sedan 1800-talet. Sånglekarna tog fart först på 1920-talet, när sångböcker med lekarnas texter och melodier gavs ut.

Melodin till Små grodorna går tillbaka på en nidvisa som brittiska soldater sjöng om sina franska fiender under Napoleonkrigen. Själva sångleken skapades på slöjdseminariet Nääs utanför Göteborg, där det kring sekelskiftet 1900 fanns särskilda kurser i sånglekar och danser. Leken trycktes första gången i en sångbok på 1920-talet.

Små grodorna och de andra sånglekarna kräver varken utrustning eller förkunskaper. Barn och vuxna i alla åldrar kan därför vara med i ringen samtidigt.

Varför lägger man sju sorters blommor under kudden?

Att plocka sju eller nio sorters blommor och lägga dem under huvudkudden är den mest omtalade seden från midsommarnatten. Blommorna skulle plockas under tystnad. Den som sedan sov på dem skulle få se sin blivande make i drömmen.

Seden utövades främst av unga kvinnor, eftersom giftermålet var avgörande för en kvinnas försörjning i bondesamhället. Midsommarnattens spådomar gällde också andra praktiska frågor, som skörden och hälsan.

Daggen, kransarna och midsommareldarna

Midsommardaggen ansågs ha undergörande verkan. Man kunde klä av sig naken och rulla sig i daggen eller samla in dagg i lakan och skjortor. Att spara en krans från midsommar och lägga den i julbadet skulle också stärka hälsan.

Midsommareldar är en allmäneuropeisk tradition som är känd sedan 500-talet. I Sverige finns midsommareldar belagda i bland annat Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. I Bohuslän tändes eldarna på höga berg samtidigt som man sköt skott för att skrämma bort onda krafter.

När blev sill och färskpotatis midsommarmat?

Maten spelar en stor roll i firandet, men midsommarbordet såg länge helt annorlunda ut. Vid de mellansvenska bruken fick arbetarna sill, öl och brännvin, medan maten på andra håll kunde vara lutfisk och filbunke.

Sillen och snapsen

Sillen har länge varit vanlig och lättillgänglig längs kusterna. Den kryddade och inlagda silltraditionen slog igenom med konservindustrin i slutet av 1800-talet. Inläggning i ättika med socker blev vanlig först under 1900-talet, när sockret blev tillgängligt för fler än överklassen.

Snapsen har äldre rötter. Redan på 1600-talet serverades brännvin till saltad sill på det så kallade brännvinsbordet. Snapsvisorna växte fram under andra halvan av 1800-talet i borgerliga och akademiska kretsar och spreds till bredare grupper i början av 1900-talet.

Måltiderna är ofta långa och festliga och innehåller sång, skratt och gemenskap, vilket förstärker känslan av att midsommar handlar om mer än bara traditioner. Den omkring 150 år gamla Helan går är ofta den första visan som sjungs vid en svensk festmåltid.

Färskpotatis och jordgubbar

Färskpotatisen var länge omstridd, eftersom det sågs som ett syndigt slöseri att ta upp potatisen innan den vuxit färdigt. Den tidiga potatisen ansågs dessutom osund, ibland giftig.

Under andra halvan av 1800-talet blev färskpotatis vanligare, men för de flesta hushåll räknades den som en lyx ända fram till efter andra världskriget. I dag hör färskpotatis kokt med dill och salt till nästan varje midsommarbord. Den första potatisen från fälten i nordvästra Skåne kan säljas för ett mycket högt pris.

Gräddfilen, som många betraktar som ett självklart tillbehör till sillen, är ännu yngre och kom först 1952. Den svenska jordgubbsodlingen tog fart under första halvan av 1900-talet, men på bondgårdarnas åkrar fanns jordgubbar inte förrän vid seklets mitt. Jordgubbstårtan hör till midsommarens allra nyaste traditioner.

Varför är midsommarafton alltid på en fredag?

Fram till och med 1952 firades midsommar på samma datum varje år, oavsett veckodag. År 1952 föll midsommarafton den 23 juni på en måndag, vilket delade arbetsveckan mitt i juni.

Riksdagen ändrade regeln genom lagen (1952:48) angående tiden för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen. Lagen tillämpades från 1953, då midsommardagen för första gången flyttades till en lördag, den 20 juni. Regeringens skäl var att den fasta helgen splittrade arbetet under midsommarveckan och att semestrarna samlades till samma vecka.

I dag styrs datumet av lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Midsommardagen är den lördag som infaller mellan den 20 och den 26 juni, vilket gör midsommarafton till fredagen mellan den 19 och den 25 juni.

Midsommar är inte ensam om att vandra i almanackan. Samma lag från 1952 flyttade alla helgons dag till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november.

Är midsommarafton en röd dag?

Lagen om allmänna helgdagar räknar upp midsommardagen men inte midsommarafton, som därmed inte är någon röd dag. Andra lagar likställer ändå aftonen med en helgdag.

Semesterlagens 3 a § jämställer midsommarafton, julafton och nyårsafton med söndag. Midsommarafton räknas i regel inte som en semesterdag. En lagstadgad tidsfrist som löper ut på midsommarafton förlängs till nästa vardag.

Om du är ledig på midsommarafton styrs av avtalen på arbetsplatsen. Unionens centrala kollektivavtal ger till exempel rätt till permission, en kort ledighet med lön, oftast på midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Varför firar man midsommar i Norden?

Midsommar firas inte bara i Sverige utan i hela Norden, även om traditionerna skiljer sig något åt. I Finland heter högtiden juhannus och firas ofta med bastu, midsommarbrasor och festmåltider med färskpotatis, sill och årets första jordgubbar. Midsommarstången kom till Finland från Sverige via Åland på 1700-talet.

I Norge och Danmark kallas dagen för S:t Hans dag och firandet är ofta mer lågmält, men eldar och gemenskap står fortfarande i centrum. Gemensamt för alla länderna är att festen samlar människor kring årets ljusaste tid.

Hur firas midsommar i dag?

I dagens samhälle fungerar midsommar ofta som den symboliska starten på sommaren. Skolorna har slutat, många går på semester och tempot i vardagen saktar ner. Midsommarens roll som sommarstart hänger ihop med industrisemestern, som började efter midsommar.

Midsommar firas på landet, i skärgården och i städerna, ofta med egna varianter av traditionerna. Vissa lägger tyngdpunkten på dans och lekar, andra på mat och stillsam samvaro i naturen. För många är gemenskapen med familj, vänner och grannar det viktigaste skälet att fira.

Även midsommarnattens betydelse har skiftat. Kopplingen mellan midsommar, ungdom, erotik och romantik hör främst till vår tid. Kärnan är ändå densamma som förr: att samlas och njuta av ljuset.

Vanliga frågor om midsommar

När är midsommar 2027?

Midsommarafton 2027 infaller fredagen den 25 juni och midsommardagen lördagen den 26 juni, vilket är det senaste datum som midsommar kan hamna på. År 2028 infaller midsommarafton fredagen den 23 juni.

Varför heter det majstång när midsommar firas i juni?

Ordet majstång kommer från verbet maja, som betyder att smycka med löv. Namnet har ingenting med månaden maj att göra. Benämningen majstång var vanlig i Sverige fram till 1970- och 1980-talen.

Är midsommarstången en fruktbarhetssymbol?

Nej, det finns inga belägg för att midsommarstången har varit en fallossymbol. Kopplingen till en historiskt ärvd fruktbarhetskult saknar också vetenskapligt stöd. Grönskan på stången uttryckte i stället hopp om en god sådd och skörd.

Varför ansågs midsommarnatten vara magisk?

Förr trodde man att naturen hade extra starka krafter under årets ljusaste natt, vilket gjorde tiden lämplig för spådomar och ritualer. I bondesamhället försökte man förutse skörd, hälsa och giftermål. Daggen och blommorna från midsommarnatten ansågs ha särskild kraft.

Vad är S:t Hans dag?

S:t Hans dag är namnet på midsommar i Norge och Danmark och syftar på Johannes döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni. Firandet sker främst kvällen före, den 23 juni, kring tända bål.

Varför firas midsommar kring sommarsolståndet?

Midsommar är knuten till Johannes döparens dag den 24 juni, som ligger bara några dagar efter sommarsolståndet. Festen hamnar därmed i årets ljusaste tid, när dagarna i Sverige är som längst.