Visste du att meänkieli inte bara är ett språk – utan ett helt kulturarv? Sedan meänkieli fick status som nationellt minoritetsspråk år 2000 har något stort hänt. Ett språk som i generationer främst talats i vardagsrummet, vid köksbordet och längs Torne älv har börjat ta plats i det offentliga rummet. Med språket kommer också något mer: en livsstil, en identitet, en känsla av tillhörighet. Kulturen har börjat blomstra i takt med att språket stärkts, och det märks överallt – från barnböcker och teaterföreställningar till flaggor, högtidsdagar och operauppsättningar.
Första romanen på meänkieli blev startskottet
År 1985 hände något som förändrade hela förutsättningen för meänkieli som kultur- och identitetsbärare. Författaren Bengt Pohjanen, tillsammans med lektorn Matti Kenttä, skrev den första romanen någonsin på språket: Lyykeri. Genom att placera spetsen av en skolpassare på Pajala och dra en cirkel identifierade de ett språkligt område där talspråket var tillräckligt enhetligt. Därifrån växte idén fram att meänkieli kunde vara mer än bara muntlig tradition – det kunde vara ett skriftspråk.
Romanen blev inte bara ett litterärt verk utan en symbol för att meänkieli hade ett värde bortom köksbordet. Sedan dess har Pohjanen fortsatt att skriva romaner, dikter och till och med texter till operor på språket. Det har skapat en rörelse där fler författare har börjat uttrycka sig på meänkieli, trots att det fortfarande är få som gör det. Hans insats betraktas som avgörande för att språket idag är synligt inom kulturlivet.
Det är inte många språk som får sin första roman så sent som 1985, men det visar också hur länge meänkieli förtryckts som skriftspråk. Att skriva blev en form av motstånd, ett sätt att återta sin identitet och säga: ”Vi finns, vi har något att säga, och vi säger det på vårt språk.”
Meänkieli i böckernas värld
Litteratur är som syre för ett språk – den gör att det lever vidare, utvecklas och sprider sig. Idag finns det flera bokförlag som publicerar verk på meänkieli, och även om det fortfarande finns hinder, har utvecklingen varit positiv. Kaamos Nordkalottförlag, som drivs av Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T), är det äldsta förlaget och har gett ut närmare 40 titlar. Det rör sig om allt från barnböcker och poesi till ordböcker och vuxenromaner.
Barents Publisher har tagit täten på senare år när det gäller att ge ut barnlitteratur. Det är en medveten satsning för att nå de yngre generationerna och göra språket levande i deras vardag. Meänkielen Förlaaki är ett annat förlag som spelar en viktig roll, och även större aktörer som Black Island Books i Luleå har börjat ge ut böcker på språket.
Problemet är att det fortfarande saknas tillräckligt många som skriver. Därför försöker organisationer som Meänmaa och Met Nuoret aktivt att inspirera både unga och vuxna att ta steget in i skrivandet. En planerad antologi med texter av både nya och etablerade skribenter är ett exempel på ett projekt som ska stärka skrivandet på meänkieli.
Fler synliga symboler för meänkieli kultur
Symboler betyder mer än vi kanske tror. En flagga, en högtidsdag eller en egen radiokanal kan vara kraftfulla uttryck för tillhörighet och stolthet. Tornedalingarna har i dag en egen flagga – blå, vit och grön – som representerar älven, snön och skogen. Deras högtidsdag den 15 juli finns dessutom inskriven i Svenska Akademins kalender, vilket är ett stort erkännande.
Språket syns och hörs också allt mer i media. Sveriges Radio sänder Meänraatio, ett radioprogram helt på meänkieli, och SVT har börjat inkludera språket i vissa program. Dessutom har föreningen Meänmaa börjat sända både radio och TV via Youtube, där du hittar allt från kulturinslag till debatter.
Sådana uttryck är inte bara dekorativa – de gör det lättare för dig som talar eller förstår meänkieli att känna att ditt språk och din kultur är lika viktiga som någon annans. När språket tar plats i det offentliga rummet sänks också tröskeln för att våga använda det själv.
Tornedalingar och deras kulturella arv
Tornedalingar är en av Sveriges erkända nationella minoriteter, tillsammans med bland annat samer och romer. Deras rötter finns längs Torne älv, men också i Malmfälten och andra delar av Norrbotten. Många identifierar sig även som kväner eller lantalaiset – och det handlar inte bara om geografi utan om identitet och kultur.
Det tornedalska kulturarvet är rikt och varierat. Jordbruk, fiske, jakt och renägande har format levnadssättet i generationer. De har en egen byggnadstradition, matkultur och till och med musiktraditioner som är unika för området. Religionen, särskilt laestadianismen, har också haft stort inflytande på vardagslivet och språkanvändningen.
Tornedalingars historia har dock inte alltid erkänts. Under många år pågick en aktiv försvenskningspolitik i norra Sverige, där det enda tillåtna språket i skolan var svenska. Detta har satt spår, och det finns fortfarande äldre personer som bär på trauman från sin skoltid där våld och kränkningar förekom.
Ordboksprojekt som stärker språket
För att du ska kunna läsa, skriva och tala meänkieli på ett säkert sätt krävs ordböcker och grammatiska verktyg. Det pågår därför flera stora projekt just nu för att dokumentera språket och göra det mer tillgängligt. Ett av de mest omfattande leds av professor emeritus Erling Wande vid Stockholms universitet, där man siktar på att skapa en tvåvägsordbok med 50 000 ord.
Samtidigt driver Bengt Pohjanen via Meänmaa ett trespråkigt ordboksprojekt med meänkieli, svenska och finska. Det är ett mastodontarbete som redan har resulterat i flera volymer, och fler är på väg.
Språket varierar dessutom mellan olika områden, vilket gör det extra viktigt att lyfta fram dialekter och lokala uttryck. Projekten samarbetar därför med språkteknologer och forskare i bland annat Tromsö, för att säkerställa kvaliteten och representativiteten i ordförrådet.
Kulturfestivaler och ungdomsverksamhet på meänkieli
Det händer mycket inom kulturlivet som stärker språket och gemenskapen. I Tornedalen arrangeras festivaler där meänkieli är en naturlig del av scenen – inte bara som språk utan som en levande identitet. Där får du uppleva teater, musik, dans och berättelser på ett språk som tidigare bara hördes i hemmen.
Organisationer som Met Nuoret har tagit en särskild roll när det gäller att engagera ungdomar. De arrangerar läger, workshops och ger ut språkpaket för familjer. Tanken är att du som barn eller tonåring ska kunna känna stolthet över ditt språk – inte skam eller tystnad.
Här är några av de insatser som hjälper till att föra meänkieli vidare till nästa generation:
- Språkpaket till föräldrar för att prata meänkieli med sina barn
- Ungdomsläger med fokus på språk, kultur och identitet
- Workshops i berättande, musik och scenkonst på meänkieli
- Nätverk för unga vuxna med språket som gemensam nämnare
Det handlar om att göra språket levande i vardagen, på fritiden och i framtiden.
Nya satsningar inom film och digital kultur
En spännande ny del av meänkieli kultur är hur språket tar plats i digitala medier och film. Kortfilmer på Youtube, dokumentärer och till och med animationer har börjat produceras där meänkieli är huvudspråk. Det här är inte bara underhållning – det är ett sätt att normalisera språket i de kanaler där unga faktiskt vistas.
Dessutom har flera skolor och föreningar börjat använda sociala medier för att sprida kunskap om språket och kulturen. På TikTok och Instagram finns profiler som blandar humor med språkinlärning, något som gör att meänkieli känns relevant och roligt även för nya generationer.
Att möta språket i din mobil eller surfplatta, på ett naturligt sätt, är en viktig pusselbit för att hålla meänkieli kultur levande.
