Romsk kultur är levande, mångsidig och formad av århundraden av resor, traditioner och anpassningar. Den är inte enhetlig – och det är just det som gör den så fascinerande. Den romska minoriteten består av många olika grupper med egna språk, religiösa tillhörigheter, historiska erfarenheter och kulturella uttryck. Ändå finns det vissa kärnvärden som förenar: stolthet över ursprunget, djup respekt för äldre, en stark känsla för rättvisa och heder, samt en passion för musik, berättelser och gemenskap. Här får du följa med på en resa genom det som binder ihop och samtidigt särskiljer romsk kultur.
Romanipen – Hjärtat i många romska liv
Romanipen är ett centralt begrepp för flera romska grupper och fungerar som ett oskrivet regelverk. Det handlar inte om lagar, utan om värderingar och traditioner som förs vidare från generation till generation. Romanipen omfattar allt från hur du visar respekt till hur du för dig socialt, hur du klär dig och vilka ceremonier du deltar i.
Att visa respekt för äldre är ett återkommande tema. De ses som kunskapsbärare och vägledare, inte bara för sina egna barnbarn, utan för hela släkten. Ett råd från en äldre är inget du nonchalerar – det är en del av romanipen att ta sådana råd på allvar.
Familjebanden är en annan grundpelare. Släkten fungerar ofta som trygghetssystem och social struktur. Det är inom familjen du hittar stöd, skydd, hjälp och identitet. Därför är det inte ovanligt att tre eller till och med fyra generationer lever nära varandra.
Till romanipen hör också olika ceremonier som markerar övergångar i livet – födelse, bröllop och död. De är inte bara festliga tillfällen, utan viktiga sätt att föra vidare traditioner och förstärka gemenskapen.
I vissa grupper finns dessutom regler kring renhet, både fysiskt och symboliskt. Dessa påverkar hur du hanterar kläder, mat och föremål i hemmet. Till exempel får vissa typer av husgeråd inte flyttas mellan olika delar av bostaden. Det må låta udda, men reglerna har ofta historisk förankring i praktiska behov, särskilt under den tid då många romer levde i tält och vagnar.
En varierad tro utan gränser
Romer har alltid anpassat sig till den religiösa miljön i de länder de bott i. Därför finns en stor mångfald inom romernas religiösa tillhörigheter. Vissa är katoliker, andra ortodoxa eller protestanter. I vissa fall tillhör de frikyrkor, och på Balkan är det inte ovanligt att romska grupper är muslimer.
Men till skillnad från vad som kan förekomma i andra kulturer, är religiösa olikheter sällan något som skapar splittring bland romer. Tron är i första hand personlig, och respekten för andras trosuppfattningar är ofta självklar.
Religionen är också integrerad i många av de traditionella högtiderna. En högtid som Djurdjevdan firas till exempel både av kristna och muslimer inom romska grupper, vilket visar på den inkluderande karaktären i den romska kulturen.
Musik, dans och teater som kulturella uttryck
Om du har hört dragspelstoner, livliga fioler eller passionerad sång på en marknad, i en dokumentär eller från en gatukonstnär – då har du troligen hört spår av romsk musik. Musik och dans är nämligen inte bara underhållning i romsk kultur, det är en livsstil, en inkomstkälla och ett arv.
I flera generationer har romer försörjt sig genom musik, ofta som gatumusikanter, cirkusartister eller dansare. Den romska musiken har influerat allt från flamenco till klassisk musik och jazz. Den är ofta improviserad, känslomässig och rytmisk – en spegling av livet självt.
Dansen, särskilt flamenco, har sina rötter i romsk historia. Den utvecklades av calé-folket i Spanien, vars förfäder tros ha fört med sig danstraditioner från Indien. I dag är flamenco en av Spaniens mest kända kulturformer – men få känner till dess romska ursprung.
Sedan några år tillbaka finns även musikteatern Arthem i Göteborg, som producerar föreställningar om romsk historia och kultur. Sådan scenkonst blir ett sätt att återberätta, förstärka och sprida kulturarvet på nya, moderna sätt.
Romsk kultur i maten
Den romska matkulturen är lika varierad som romernas geografiska ursprung. Eftersom romska grupper bott i olika länder, påverkas maten starkt av det lokala köket. Samtidigt finns gemensamma drag – särskilt enkelheten och anpassningsbarheten. Många klassiska rätter tillagades i tält eller husvagnar, ofta med bara en kokplatta till hands.
Romer från Östeuropa lagar gärna vitkålsrätter, surkål och det speciella brödet bokoli. Finska romer äter traditionell finsk husmanskost, medan Balkanromer ofta serverar fyllda paprikor, ćevapčići och burek.
Här är några typiska drag i romsk matlagning:
- Enkel tillagning, ofta i en enda gryta eller panna
- Mustiga grytor med kött, lök och paprika
- Hemlagade kakor och bröd utan jäst, som går snabbt att grädda
Romsk mat är ofta kryddig, rustik och doftrik – ett slags kulinarisk karta över ett liv i rörelse.
Romsk kultur och kläder – Den synliga identiteten
Kläder har en stark symbolisk betydelse i romsk kultur, särskilt bland finska romska kvinnor. Den traditionella kjolen – kallad kaledräkt – är ofta sydd av tung sammet, dekorerad med spetsar och ibland upp till tio kilo tung. Den bärs med en matchande blus och representerar både stolthet och tillhörighet.
För vissa är det viktigt att sy sina egna kläder. Det blir ett sätt att visa kreativitet, skicklighet och respekt för traditionen. Dessa plagg är inte vardagskläder, utan ceremoniella uttryck för identitet och historia.
Mäns klädsel är generellt mer återhållsam men följer också stilideal som visar respekt för traditioner och tillfällen. Kläderna markerar roller, ansvar och relationer inom gruppen.
Högtider med rötter och känslor
Högtider spelar en viktig roll i att hålla samman kulturen. De firas med musik, mat, sång, dans och ofta i stora familjesammankomster. Den mest kända är Internationella Romadagen den 8 april. Då hissas den blå-gröna romska flaggan med det röda hjulet – en symbol för rörelse, historia och framtid.
Djurdjevdan, den 6 maj, firas med sång, dans och festmat. Högtiden är tillägnad Sankt Göran och ses som ett firande av våren och naturens återkomst. På Resandefolkets dag, den 29 september, uppmärksammas romers historia i Sverige – en historia som började redan på 1500-talet.
Dessa högtider blir inte bara firanden, utan tillfällen att föra vidare språk, traditioner och värderingar till nästa generation.
Litteratur och språk som bygger broar
Romani chib – det romska språket – är en viktig del av identiteten. Det består av flera varieteter, där vissa skiljer sig så mycket att de nästan fungerar som egna språk. Även om inte alla romer talar språket i dag, är det ett starkt symboliskt värde att bevara det.
Malmö stadsbibliotek har ett särskilt romskt bibliotek med fokus på romani chib. Här finns barnböcker, romaner, faktalitteratur och ljudböcker som stärker språket och kulturen.
En annan viktig figur inom romsk litteratur är Katarina Taikon, som skrev bokserien om Katitzi. Böckerna blev avgörande för hur romsk kultur började förstås och accepteras i Sverige.
Hantverk och konst som berättar
Romers tradition av hantverk är både praktisk och konstnärlig. Det handlar om smide, korgbindning, silverslöjd och kopparslageri. Dessa yrken har varit en väg till självförsörjning, men också en form av kulturellt uttryck.
Rosa Taikon, en av Sveriges mest framstående romska konstnärer, förnyade silversmide genom att blanda traditionella tekniker med modern form. Hennes verk finns utställda på Hälsinglands museum.
Hantverk spelar fortfarande en viktig roll i romsk kultur – både som ekonomi och konst.
Romska minnesmärken och historia i Sverige
På flera platser i Sverige finns minnesmärken över romers historia. I Flatens naturreservat i Stockholm har staden satt upp skyltar där gamla romska läger låg under 1900-talet. I Skåne finns berättelser från äldre romer som levde i tält. Bohusläns museum har kartlagt resandefolkets historia på olika orter.
Dessa platser ger inte bara historisk kontext, utan fungerar som utbildningsverktyg och påminnelser om det motstånd romer mött – men också om deras motståndskraft.
Romsk media ger egna röster utrymme
Romsk media spelar en avgörande roll för att synliggöra kulturen. Sveriges Radios Radio Romano sänder dagligen nyheter på romani chib. Tidningen Drabbikan fokuserar på resandefolkets historia och Dikko bevakar nyheter ur ett romskt perspektiv.
Det finns även barnprogram, dokumentärer och radioprogram på SVT och UR där romska röster lyfts. Den här typen av representation gör skillnad – särskilt för barn som får se och höra sin egen verklighet.
Genom musik, mat, språk, högtider, hantverk och media fortsätter romers berättelser att leva och utvecklas – och därmed också hela den levande helheten som är romsk kultur.
