Sverigefinnar utgör en av Sveriges fem nationella minoriteter, och deras kultur är något helt unikt – en livlig blandning av finskt ursprung och svensk vardag. Kanske har du hört någon prata finska i mataffären eller sjunga finska julsånger i en kyrka nära dig. Kanske har du till och med smakat en karelska pirog utan att veta att det är en del av en rik och färgstark kultur. Här får du en inblick i vad sverigefinsk kultur innebär – och varför den är värd att både bevara och utforska.
Finska rötter i svensk mylla
Sverigefinnar har funnits i Sverige i många hundra år. De första stora grupperna kom under 1500-talet, inbjudna av Karl IX att bosätta sig i skogarna i mellersta Sverige. De kallades skogsfinnar och levde på svedjebruk – en jordbruksmetod där man bränner skog för att odla. Andra grupper kom som arbetskraftsinvandrare efter andra världskriget, framför allt mellan 1945 och 1990. Många kom för att stanna, och deras barn och barnbarn är idag viktiga bärare av sverigefinsk kultur.
Trots att sverigefinnar bott i Sverige så länge har det inte alltid varit självklart att deras kultur har fått ta plats. Men sedan år 2000 är de erkända som nationell minoritet, och med det följer rättigheter kring språk, utbildning och kultur.
Språket är hjärtat i sverigefinsk kultur
Finskan är mer än bara ett språk – det är en identitet. Men i många sverigefinska familjer har finskan försvunnit genom generationerna. Det kan bero på tidigare negativa attityder från samhället, där finskan ofta sågs som ett problem snarare än en tillgång.
Idag finns dock flera initiativ för att stärka språket. Sveriges Radio Finska och SVT:s finskspråkiga redaktion producerar både nyheter och underhållning på finska. Det finns även förskolor och skolor där barn får undervisning på finska, samt språkcaféer, bokstartprojekt och tvåspråkig teater som väcker liv i språket.
Kultur på scen, i bokhyllan och i öronen
Sverigefinsk kultur är inte bara historia – den är också högst levande. Det finns aktiva teatergrupper, som Uusi teatteri i Stockholm, och Pendeli som turnerar i landet. På musikscenen blandas schlagers med modern pop på finska, och traditionella instrument som dragspel och kantele hörs på festivaler och äldreboenden.
Litteraturen spelar också en viktig roll. Sedan 1970-talet har sverigefinska författare publicerat verk på både finska och svenska. Föreningen för sverigefinska skribenter delar ut litteraturpriset Kaisa Vilhuinen och arrangerar bokmässor för att stärka det finska skrivandet i Sverige.
På biblioteken finns idag ofta en särskild avdelning med finskspråkig litteratur. Finlandsinstitutet i Stockholm fungerar dessutom som ett resursbibliotek och arrangerar turnéer där sverigefinska författare besöker olika orter i landet.
Vardagskulturen där bastun och maten spelar huvudrollen
Du har säkert hört att finnar älskar bastu – och det stämmer. För sverigefinnar är bastun ett självklart inslag i vardagen, ofta lika viktig som vardagsrummet. Men vardagskulturen är mer än bara hetta och ånga. Den lever i doften av nygräddade karelska piroger, i smaken av äggsmör, och i traditionella drycker som sima under valborg.
Till jul dukas det upp med potatislåda, morotslåda och kålrotslåda – rätter som hör till varje sverigefinskt hem. Och designen spelar också roll: Marimekko-tyger, Iittalas Muminmuggar och Aaltos ikoniska vaser är självklara inslag i sverigefinska hem.
Här är några typiska inslag i sverigefinsk vardagskultur:
- Bastubad året runt, gärna nära naturen
- Traditionella finska maträtter vid högtider och till vardags
- Finsk design som en naturlig del av heminredningen
Föreningslivet håller kulturen levande
Sverigefinsk kultur skulle inte vara så levande som den är idag utan det starka civilsamhället. Runtom i Sverige finns över hundra sverigefinska föreningar, organiserade under Sverigefinska riksförbundet. De arrangerar barnkulturfestivaler, sportaktiviteter, seniorkaféer och mycket mer.
Föreningarna är också en viktig mötesplats där både äldre och yngre sverigefinnar kan hitta gemenskap, prata finska och lära sig mer om sin kultur. I sociala medier har nya nätverk vuxit fram, där sverigefinnar delar allt från recept till politiska frågor.
Teater, bildkonst och konstnärskap med sverigefinsk profil
Visste du att det varje år utses en ”årets sverigefinska konstnär”? Det görs av Suomiart – föreningen för sverigefinska bildkonstnärer. Här ryms både etablerade konstnärer och amatörer, och tillsammans bidrar de till att synliggöra en viktig del av sverigefinsk kultur.
Inom scenkonst och musik finns också ett starkt inslag av både tradition och förnyelse. Svenska kyrkan ordnar konserter med finsk musik, och den populära sångtraditionen ”Kauneimmat joululaulut” samlar varje år tusentals i körsång.
Media och film stärker identitet och språk
Under de senaste åren har även tv och radio fått en mer sverigefinsk profil. Program som Marko & Irma (TV4), Brus (SVT) och Möte med ger en röst åt sverigefinnar och visar hur kulturen utvecklas i dagens Sverige.
Två finskspråkiga veckotidningar – Ruotsin Suomalainen och Suomen Uutisviikko – rapporterar om kultur, politik och vardag från ett sverigefinskt perspektiv. Och varje år väljer Sveriges Radio Finska ett nytt ”sverigefinskt ord”, som visar hur språk och kultur smälter samman. Ett av de mest älskade exemplen? ”Fiikata” – att fika!
Högtider och symboler med egen identitet
Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari till minne av Carl Axel Gottlund – en tidig förespråkare för skogsfinnarnas rättigheter. Dagen firas med kulturaktiviteter, flagghissning och utmärkelser som ”Årets Sverigefinne”.
Sverigefinnarnas flagga, designad av Andreas Ali Jonasson, är en kombination av den svenska och finska flaggan – en tydlig symbol för dubbel tillhörighet. Och visst finns det till och med en flagga för skogsfinnar, ritad 2023, som hyllar de första sverigefinnarnas historia.
Skogsfinnarna – ett kulturarv i skuggan
Även om skogsfinnarna inte alltid räknas till sverigefinnar som minoritet, bär de på en egen kultur med bastur, rökstugor, näverhantverk och traditionell mat som nävgröt och peppo. Många av dessa traditioner lever kvar än idag, särskilt i Värmland och Dalarna.
Skogsfinnar är ett exempel på hur brett och mångfacetterat sverigefinsk kultur faktiskt är. Det handlar inte bara om språk eller ursprung – utan om levda liv, praktisk kunskap och lokal historia.
En kultur som fortsätter utvecklas
Sverigefinsk kultur är i ständig förändring. Från traditionella folkdanser till TikTok-videor på finska, från gamla bastur till modern scenkonst – allt hör hemma i denna levande och mångsidiga kultur. Och oavsett om du själv har finska rötter eller bara är nyfiken på grannlandet i öst, finns det mycket att upptäcka i sverigefinnar kultur.
