Vad är kultur egentligen? Det är en fråga som verkar teoretisk men som i själva verket genomsyrar hela ditt liv. Kultur handlar om allt vi människor gör som inte är biologiskt – alltså allt vi lär oss, skapar, delar med andra och för vidare till kommande generationer. När du tänker på kultur kanske du först kommer att tänka på konstutställningar, teater eller klassisk musik, men det är bara en liten del av vad kultur är. Faktum är att varje gång du säger ”hej”, väljer vad du äter till frukost, firar en högtid, skrattar åt ett skämt eller följer oskrivna regler på bussen – då agerar du kulturellt.
Kultur är alltså både det synliga och det osynliga i vår vardag. Det är våra vanor, normer, språk, värderingar och gemensamma uttryck. Det är skillnaden mellan att ta av sig skorna när man går in hemma i Sverige och att behålla dem på i USA. Det är skillnaden mellan att hälsa med handslag eller med bugning. Det handlar om gemenskap, identitet – och ibland om konflikter. Så ja, kultur angår verkligen dig.
Två betydelser av kultur – Konst eller levnadssätt?
När man talar om kultur i Sverige idag brukar man utgå från två huvudsakliga förståelser: det humanistiska och det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet. Det är två ganska olika sätt att tänka kring vad kultur är och vad det används till.
Det humanistiska kulturbegreppet rör framför allt estetiska uttryck – sånt som konst, musik, litteratur, teater, film och andra former av andlig och konstnärlig odling. Det här är det vi ofta ser i kulturdelar i tidningen eller i ett kulturprogram på tv. Den här synen på kultur förknippas ofta med begreppet ”finkultur” och kan kännas lite exklusiv – som något man måste vara bildad för att förstå. Men den här typen av kultur har en enorm påverkan på hur vi formar tankar, känslor och idéer i samhället.
Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet är mycket bredare. Här handlar det om kultur som allt det som människor delar och för vidare: språk, traditioner, normer, värderingar, religion, lagar, kläder, beteenden – hela det sätt vi lever på. Det är detta perspektiv som används inom antropologi, sociologi och psykologi. Här ses kultur som något alla har, oavsett utbildning eller samhällsklass.
Det viktiga att förstå är att båda dessa synsätt behövs. Det ena fokuserar på vad vi skapar, det andra på hur vi lever. Tillsammans ger de en helhetsbild av vad kultur verkligen är.
Så här påverkar kultur ditt vardagsliv
Du kanske inte går på opera eller läser poesi varje dag, men du lever ändå mitt i kulturen. Varje val du gör påverkas av den miljö och de sociala sammanhang du är en del av. Många av de saker du tycker är självklara är det inte alls för någon från en annan kultur.
Tänk på det här:
- Du vet när och hur du ska hälsa på någon – men det varierar stort mellan kulturer.
- Du har en känsla för vad som är lagom att säga eller inte – den känslan är kulturellt betingad.
- Du vet vad som är ”god mat” och vad som känns ”konstigt” – och det styrs inte av smaklökarna, utan av uppväxt och kultur.
Det handlar om ett slags social programmering. Vi föds inte med dessa kunskaper – vi lär oss dem. Och de påverkar varje steg vi tar, ofta helt omedvetet.
Vad är kulturens byggstenar?
Forskare har försökt strukturera upp vad som egentligen ingår i kultur, och en vanlig modell delar in det i flera grundkomponenter. Tillsammans förklarar de hur kulturer byggs upp och fungerar.
- Symboler: Tecken, bilder, flaggor eller gester som betyder något för dem som delar kulturen. Ett hjärta betyder kärlek i nästan hela världen – men inte överallt.
- Språk: Både talat och kroppsspråk. Det är med språket vi för vidare idéer, skämt, känslor och traditioner.
- Värderingar: Vad som ses som rätt eller fel. Det kan handla om moral, men också om vardagsval – som vad som är ”bra uppfostran”.
- Normer: De oskrivna reglerna – eller ibland formella lagar – som säger hur du bör bete dig i olika sammanhang.
- Artefakter: Allt fysiskt vi skapar, från kläder och hus till teknik och konstverk.
- Sociala strukturer: Hur vi organiserar våra samhällen – till exempel familj, skola, politik och religion.
Tillsammans bildar dessa delar det nätverk vi kallar kultur. Det är inte statiskt – tvärtom. Kultur utvecklas, förändras, påverkas och påverkar.
Vardagliga exempel på kultur
För att visa hur konkret kultur är, här är några typiska vardagssituationer som är fulla av kulturella uttryck:
- Att sitta i tyst avdelning på tåget utan att prata i telefon
- Att stå i kö på Systembolaget utan att trängas
- Att fira midsommar med sill, potatis och små grodorna
- Att ha fikapaus på jobbet klockan 10.00
- Att tycka att snö på julafton är ”rätt” väder
Det är små saker, men de säger mycket om hur vår kultur fungerar.
Kultur är något vi lär oss – Inte något vi föds med
Ingen föds med kunskap om hur man firar påsk eller vilket språk man ska prata. Vi lär oss det. Det sker genom socialisation – processen där vi tar till oss den kultur vi växer upp i. Det börjar tidigt i familjen, fortsätter i förskolan, skolan och genom media, vänner och samhälle.
Men inlärningen är inte statisk. Vi tar hela tiden in nya kulturella inslag – särskilt i en globaliserad värld där vi påverkas av andra genom film, internet, resor och migration. På så sätt förändras kulturen ständigt, samtidigt som vissa delar förs vidare generation efter generation.
Vi är alltså både bärare av kultur och medskapare av ny kultur.
Subkulturer, kulturkrockar och mångfald
Inom varje större kultur finns mängder av mindre kulturer – subkulturer. Det kan vara allt från ungdomsgrupper och musikstilar till yrkesgrupper och etniska minoriteter. Subkulturer skapar sin egen stil, jargong, musik och ibland helt egna värderingar.
När olika kulturer möts uppstår ibland kulturkrockar – alltså missförstånd eller konflikter mellan människor med olika normer eller förväntningar. Det kan vara frustrerande, men det är också där utveckling ofta sker. Nya idéer föds ofta i mötet mellan det kända och det okända.
I dagens samhälle pratar vi ofta om mångfald och pluralism – att olika kulturer ska kunna samexistera och berika varandra. Det är en utmaning, men också en enorm möjlighet till innovation, kreativitet och mänsklig utveckling.
Vanliga orsaker till kulturkrockar
Här är några typiska situationer där kulturkrockar lätt uppstår:
- Skillnader i kroppsspråk och ögonkontakt
- Olika syn på könsroller och auktoritet
- Olikheter i matvanor, religiösa ritualer eller klädkoder
- Olika sätt att visa respekt eller uppskattning
- Missförstånd kring humor eller ironi
Att förstå att dessa skillnader inte är ”rätt” eller ”fel” är första steget till att bygga broar mellan kulturer.
Kulturell förändring – Varför kultur aldrig står still
Kultur är inte något färdigt, fast eller oföränderligt. Den förändras ständigt, även om det ibland sker långsamt. Nya idéer, teknik, influenser från andra kulturer och samhällsförändringar gör att kulturer ständigt omformas. Det som ansågs höra till ”finkultur” för 100 år sedan kanske är populärkultur idag – och vice versa.
Faktorer som påverkar kulturell förändring är bland annat:
- Teknologisk utveckling (internet, AI, digitalisering)
- Migration och globalisering
- Politisk förändring och sociala rörelser
- Ungdomars attityder och vanor
- Nya sätt att kommunicera och leva
Det går alltså inte att prata om kultur som något färdigt paket. Den är mer som en levande organism – ständigt i rörelse.
Ett nytt perspektiv: kultur som ditt filter mot världen
En del forskare menar att kultur fungerar som ett filter – det glasögonpar du har på dig utan att veta om det. Det styr hur du uppfattar världen, vad du ser som rätt och fel, vackert eller fult, normalt eller konstigt. Att förstå sin egen kultur är därför ett första steg till att också förstå andra. Först då blir det möjligt att navigera i en allt mer globaliserad värld – och skapa kontakt bortom missförstånd, fördomar och förenklingar.
Och i den förståelsen ligger svaret på frågan: Vad är kultur?
